När 18 åriga konstnären Isidor Swande sätter sig framför duken har han ingen klar bild av hur slutresultatet ska bli. Med sina palettknivar och oljefärg börjar han bara, utan några krav, att måla. Det kan bli en skog, ett fantasidjur eller något helt annat. Alla färgerna används och det är bara fantasin som sätter gränser.
– Jag försökte att begränsa mig under en period men det fungerade inte, jag kan inte hålla mig innanför ramarna, berättar han.
Isidor Swande tog nyligen studenten. På skolavslutningen blev han tilldelad Rideliusstipendiet. Stipendiet ger Isidor Swande en vägg på Ridelius konstgalleri där han får ställa ut sina tavlor i maj nästa år. Vilka tavlor han ska hänga upp på utställningen vet han inte i nuläget. Han säger själv att hans bästa målning är den han inte har målat än.
– Jag målar rätt så mycket och det är själva skapandeprocessen som jag tycker bäst om hos mina tavlor. Så fort jag är klar med en tavla tappar jag intresset för den och vill bara komma igång med nästa. Jag tror att jag kommer att hänga ut de tavlor som är nyast just då när det är dags.
Den kreativa ådran går genom hela familjen. Isidor Swandes båda föräldrar har gått på konstskola och när han var liten spenderade familjen otaliga timmar i konstgalleri. Enligt mamman Sophia Swande tecknade sonen långt innan han borde ha kunnat och här han var nio år kunde han teckna av det han såg. Han kunde till och med bli frustrerad över att han saknade utmaningar. Men måleriet var inget han hade ägnat sig åt förrän en utav hans lärare på estetprogrammet tvingade honom att måla en tavla, sedan den dagen är han fast.
– Jag började inte måla förrän förra året, innan dess var jag nog rätt negativt inställd mot tekniken, jag tyckte att det var alldeles för kladdigt.
Isidor Swande har aldrig ens tänkt en tanke på att bli något annat än konstnär. Han drömmer om att kunna leva på måleriet men tills det blir verklighet arbetar han som frukostvärd på ett hotell, ett jobb som ger fria eftermiddagar, som han kan spendera med att måla tavlor. För att bli ett namn inom konstvärlden krävs bra marknadsföring och en hel del träning.
– Att träna på att måla är som att träna en muskel, det måste göras regelbundet. Jag har målat eller tecknat varje dag sedan 2013, när jag började hålla koll på hur ofta jag målar, berättar Isidor Swande.