En bok läses en gång, kanske två. Filmer likaså.
Annat är det med musik och skivor, många blir bättre av att lyssnas på igen och igen. Och igen, faktiskt.
Jag nämnde tio album i förra spalten, inte ”världens bästa skivor” men sådana jag alltid återvänder till.
För att de är som reningsbad. För att jag inte vill ha nya intryck, jag vill hemma och vant.
Ni som missade den får leta på nätet eller i papperinsamlingen, här kommer ytterligare tio album som alltid väntar med öppen famn. Av mejl jag fått i veckan förstår jag att intresset för slika listor är, ska vi säga, betydande.
Nåväl, tio till, mycket svenskt i dag:
”Längre inåt landet”, Ulf Lundell. Jag har hängt med sedan debuten ”Vargmåne” och spisat allt ett betydande antal gånger. Men den här kanske mest, rakt och rått, innan det blev svulstigt.
”The Roaring Silence”, Manfred Mann’s Earth Band. Låten “Questions” går att landa i hur många gånger som helst. Fredda på jobbet retar mig för detta. Skiter jag i.
”Allting suger”, Little Jinder. En sentida förälskelse, elektroniskt, sedan 2016 ofta i lurarna på sena båten hem. ”Pling! God afton mina damer och herrar, om cirka 30 minuter…”. Ja, ni vet.
”Nya perspektiv”, Ola Magnell. Få är som han var, om ens någon.
”Tempest”, Bob Dylan. Och ”Modern Times” och ”Blood On the Tracks” och ”Infidels”, kanske så småningom även nya ”Rough and Rowdy Ways”.
…och så ytterligare fem:
”September”, Dan Hylander och Raj Montana Band. Alltså Hylander! En gång har jag skjutsat honom i min grå Toyota.
”Va ska man ta livet av sig för…”, Magnus Uggla. Då, 1977, kallades det punk, i dag rak och rätt råbarkad rock.
”The Very Best of The BeeGees". Falsettfestival. Magiskt smör. Funkar med "Best of Chicago" också.
”Of Blood is Full”, The Hanged Man. Mittpunkten Rebecca Rolfart har försänkningar på ön och har intervjuats på Du&jag. Psykedeliskt, långsamt, en hemlig värld att upptäcka.
“Rant”, Ian Hunter. En hjälte. ”Roll Away the Stone” med hans Mott the Hoople är världens bästa rocklåt. Men det är oftast i denna soloplatta från 2001 jag landar.
Camel kunde fått plats, Carpenters, mer Bowie, ”Pinups” var med förra veckan. Ja, det där är outtömligt.
Det finns också det jag aldrig återvänder till. Som ”Cowboys from Hell” med Pantera. Texas-metal. Fruktansvärt. Jag har den på cd. Fullpris. Har fan det nu gick till.
Och därmed stänger vi skivbutiken.