Småland, ändå. Är i Småland, är alltid i Småland men nu när jag skriver det här är jag här i dagar och nätter; skogarna, fälten, gårdarna där, utspridda röda stugor, där har jag mitt hjärta trots allt. Mitt eget sommarberg vid kusten, hällarna av granit, solvarma, Blå Jungfrun där ute, vattnet i viken där jag lärde mig simma, fram och tillbaks till Stora Berget och sedan fick man bada utan vuxna, 20 grader nu och en svanfamilj med ungar som kryssar omkring.
Göran Greider, "Barndomsbrunnen". Läste, sträckläste och ska läsa igen. Välgörande poesi om sjukdom och barndom.
Jag såg Champions League-finalen, Manchester City mot Inter, ser sällan sådana matcher men nu blev jag sittande, jag höll på City för att fräna namn som Colin Bell och Trevor Francis spelade i laget under Tipsextra-åren. City vann, 1-0.
...asfaltsvägen som löper här nedanför, den var grus när jag var sommarlovsliten, knastret sitter i hörselminnet, saknar det lite, men det luktar godare när det faller lätt regn över asfalt. Inte mycket luktar godare än det, men regnat har det inte gjort.
Jag tog en veckas semester, behövde varva ner, bort från jobbet, det enda jag skrivit är den här spalten. Såg att jag i mitt autosvar på mejlen skrivit att jag har semester och tillbaka på redaktionen den 19 september. Önsketänkande, hade gärna fått vara så. Men nu är det ändrat och på måndag är jag åter i fållan.
Sommarljud här, en halvmil söder om staden på Smålandskusten: Fåglar, båtmotorer som surrar i fjärran, hammarslag, det är alltid någon som bygger något, stoj från viken där barnen badar, på kvällarna: Tyst. Du som bor i Visby, läs detta igen och begrunda: På kvällarna tyst.
Har varit inne i staden också, förstås, min smålandskuststad en halvmil från här, handlat, strosat, lugnt och stilla, ingen jäkt, inga som går i bredd, inte mitt i gatan, inte heller är det folk precis överallt, har inte blivit irriterad en enda gång. Det är en lyx om sommaren.
Jag ser helst damidrott nästan oavsett sport, schystare tag där. Vad är det med oss män!?
Man kan ta smålänningen ur Småland men aldrig Småland ur smålänningen. Så sant.
Jag åkte längre inåt landet också, till min uppväxtstad, hälsade på hos min barndomsvän i hans möbelaffär och sände en tanke till mamma och pappa i minneslunden. Det var tryckande hett, jag åt pizza, körde förbi uppväxtkamraters föräldrahem, de är sålda nu, tiden har gått.
Midsommar på ingång, dags att plocka påsksillen ur kylen för att få plats med midsommarmatjesen.