Att bekämpa brottslighet och straffa brottslingar är angelägna samhälleliga uppgifter. Det är väl ingen (utom en och annan kriminell) som tycker annorlunda. Men det måste göras med sans och vett och förnuft och med åtgärder som kan bedömas som effektiva. I den (ständigt) pågående debatten om ”lag och ordning” förefaller dock argument innefattande sans, vett, förnuft och effektivitet vara otillåtna. Och – för vilken gång i ordningen? – ”mainstreammedia” blåser under opportunism och överdrivna skräckscenarios. De som gapar högst om hårdare straff, integritetskränkande metoder och ”krig mot gängen” – och de som ger dessa gaphalsar rejält med publicitet – är i själv verket gängens nyttiga idioter. Genom den alarmistiska skräckpropagandan stärks gängens självförtroende, nyrekryteringen underlättas och brotten blir fler och grövre. Gängen VILL ju framstå som samhällsfarliga terrorister som sätter omgivningen i ett permanent skräckstillstånd. Ledande politiker (från ALLA partier) med benägen hjälp av media sköter denna marknadsföring alldeles utmärkt utan att gängen själva egentligen behöver begå några allvarliga brott. Det framstår ju ändå som att de hela tiden håller på med det. Och det gör de (trots att de inte behöver). Och det är allvarligt. Och det ska bekämpas. Men att utmåla svenska förorter som rena krigszoner är inte seriöst, utan i stället kontraproduktivt.
I stället för hårdare behövs det bättre straff, det behövs socialpolitiska åtgärder, det behövs en rättvisare fördelning av, och tillgång till, samhälleliga resurser. Det behöver satsas rejält med pengar som inte direkt kommer medel- och överklassen till del. Och det är där det alltid tar stopp. Min och din nästa löneökning och din och min nästa skattereduktion är politiskt så mycket viktigare än att använda pengar för att bekämpa kriminalitet. Nya anstalter med tjockare murar och högre taggtrådsstaket är det enkla och billiga sättet. Det är också ett sätt stoppa undan problemen i stället för att ta itu med dem.
Som bekant finns det länder där polisen är utrustad med pansarvagnar och bazookas och ”skjuter först och frågar sedan”. Vilka länder? Jo, det är bara att titta i statistiken över länder med högst våldsbrottslighet (och vanligen också med de mest högljudda krigsförklaringarna mot brottsligheten). Länder där gängens nyttiga idioter är som mest framgångsrika.