Det är bara vi själva som kan ändra tonläget

Magnus Ihreskog ställde sig mot väggen och tänker att det är upp till oss alla att förändra tonläget i samhället.

Magnus Ihreskog puffbild

Magnus Ihreskog puffbild

Foto: Malin Stenström

Krönika2023-10-22 10:46
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De där bananskalen som människor säger att de ibland halkar in på. Alltid till något bra, annorlunda. Hur många har verkligen halkat på ett sådant, utan att slå i backen eller knäcka ryggen.

När världen kantrat som den gjort, när det meningslösa sker på så många platser runt omkring oss är det viktigt att ha något att hålla i, saker som är som de alltid varit, som Stockholm Open i tennis...och så byter turneringen namn till BNP Paribas Nordic Open!

Duo-appen. Kommer aldrig någonsin att ladda ner duo-appen.

Det är hur vi uttrycker oss om varandra, till varandra, sättet vi säger det och de ord vi väljer som skapar tonen i samhället i såväl stort som smått. Gränserna flyttas hela tiden fram, hatet eskalerar och har så gjort så länge att det närmast normaliserats. Obetänksamma tweets i X-avloppet eller påhoppande kommentarer på andra plattformar, ungdomar som pratar om att "få hat" i sina kanaler som att det vore det mest naturliga. Det är bara vi själva som kan vända på det, det är upp till oss.

Så mycket som är obegripligt nu.

Nya svarta strumpor och efter en dag med fötterna i skor blir det rätt mycket ludd under tårna. 

Jag bläddrar i mina gamla skolfotokalendrar ibland, 70-80-tal, försöker minnas vad folk heter utan att tjuvtitta, det går hyfsat, trots allt. Det är så länge sedan. Kojak-tiden. Noteras: Inte lika många går i träskor och vita tubsockor längre. Jag är verkligen inget modelejon men det där var faktiskt inte särskilt snyggt.

Du är en del av någon annans upplevelse. Så sant.

Efter en natt med regn och blåst mojnade vinden och avtog regnet och solen värmde istället varmt och jag stod en stund vid väggen under lunchrasten med ansiktet mot solen som tanterna om våren. Skärpa i luften, några få plus men ändå behagligt. Tack och lov för årstiderna, vilken mardröm att leva på platser med evig sommar.

Läser Per Helge, en av mina favoritlyriker, "En skrovlig yta av liv". Stannar ofta till i den samlingen, dikter som leder ut på landsbygden och till det förflutnas närvaro i nuet. Välbehövlig vila i en turbomatad tid.

"Världens historia" på Svtplay, så många intressanta och folkbildande dokumentärer från Andra världskriget och andra nedslag i det förflutna. Det är aldrig för sent att lära sig förstå nutiden genom att söka i historien. Inte för någon.

Eller som man sällan brukar säga: Den du, med smör på.