Ute på storgården finns vår brunn. Vattnet är väldigt fint, yngste sonen tycker att det kommunala vattnet i stan är odrickbart jämfört med vårt. I slutet på somrarna kan man märka att vattennivån är låg och att det tar tid för det att rinna till men jag vakar över förbrukningen som en vakthund. Jag är uppvuxen med en skräck över att vattnet ska ta slut. Jag har fått berättat för mig om när man hade mjölkkor och brunnen sinade i högsommarvärmen. Det ska också långt tillbaka varit en jättestor konflikt om vatten i vårt grannlag och en hel generations källingar som inte pratade med varandra.
Idag gör vi av med betydligt mer vatten än man gjorde förr. Jag tänker på min faffa Reinhold. Han var född på 1800-talet och badade i princip bara till jul. Det var en stor händelse när faffa skulle bada och hela familjen var involverad. Vi barn sprang runt och skrek:
– Faffa ska bade! Faffa ska bade!
Han tyckte det var förskräckligt med allt duschande och brukade säga att:
– En frisk kropp håller sig ren själv!
Han trodde på fullt allvar att det var skadligt att tvätta sig för mycket. Jag minns också hur han berättade om en av sina gubbpolare som hade oturen att hamna på lasarettet:
– De badade ihjäl honom därinne! sa han sorgset.
En gång skulle faffa till doktorn för han hade ont i ett ben och han fick order av min pappa att tvätta sig. Sedan blev det ett himla liv när det uppdagades att faffa bara hade tvättat det benet han hade ont i. Stackarn, han såg så snopen ut när pappa förklarade att doktorn kanske ville se på det friska benet också och jämföra:
– Jag tänkte inte på det! sa faffa.
Jag tror att jag är märkt av min uppväxt. Jag kan inte ha blommor i krukor som ska vattnas för det känns olustigt att slösa på vatten. Under sommarhalvåret badar jag bara i sjön, jag har en tvål som ska vara miljövänlig. Sonen har lovat mig rusta upp vårt utedass så att jag kan använda det och slippa ångesten över att behöva spola.
Sommargäster som kommer hit och bor var det många år sedan vi hade. Jag hamnar genast i konflikt när det ska duschas både före och efter bad. Jag har på riktigt trott att jag börjar bli lite knäpp men häromdagen träffade jag en kompis som bor på en gård i Alskog och också har sparsamt med vatten.
Det var så skönt att träffa en likasinnad, någon som förstår. Måste träffa henne snart igen.