Första gången Jack fick syn på Lady var för 12 år sedan. Jag var där så jag såg det hända, den stora hanhunden hade nog aldrig sett något vackrare än vår lilla spetsflicka och det var som om en elektrisk stöt gick igenom honom.
Efter det där första mötet kunde Jack inte sluta tänka på Lady. Jag förstår honom, vår lilla tik är väldigt söt, pigga pepparkornsögon, kattlika, små tassar och päls som spunnet socker.
Dock är hon, och har alltid varit, helt ointresserad av karlar. Hanhundar som uppvaktar henne och nosar henne i baken är det värsta hon vet, hon ser det som ett övergrepp.
En gång har jag parat Lady med en hanhund av samma ras, det var i Lärkparken i Roma. Hon hatade det. Det blev två fina valpar men ännu mår jag lite dåligt när jag åker förbi Lärkparken för jag skäms över vad jag utsatte henne för.
Jacks känslor för Lady har alltid varit heta, inte mycket har kunnat stoppa dem.
Under unghundsåren bodde Jack ett par kilometer från oss men han kunde uppvakta Lady många gånger per dag. Hans stackars människor hade fullt upp med att åka och hämta honom. De försökte förtvivlat stänga in honom men han överlistade dem varje gång, hakade av gångjärn på källarfönster och öppnade dörrar och smet iväg.
Hemma hos oss lärde han sig snart att öppna ytterdörrarna. Ibland när jag kom hem från jobbet och Lady från dagmamman låg Jack hemma i köket och väntade kärlekskrankt på oss.
Jag minns speciellt en natt när jag vaknade av en olustkänsla av att någon uppehöll sig i vårt sovrum. Jag väckte Hemmansägaren som mumlade surt i sängkammarmörkret att jag inbillade mig. När jag så tänder sänglampan tittar jag rakt in i två kärlekstörstande hundögon och så lutar sig den stora besten över mig för att komma åt Lady som ligger och sover mellan Hemmansägaren och mig.
Senaste åren har Jack lugnat ner sig, han har blivit gammal och fått svårt att röra sig så frierierna har i princip upphört. Men så i julas knackar det på dörren och där står Jack med en blomsterkvast och frågar efter Lady. Han har bantat ner sig och av hältan syns inte ett spår. Sedan kommer han och knackar på var och vareviga dag tills hans människor får nys om det.
De berättar att under alla år så är det bara Lady som Jack haft kär. Gammal kärlek rostar aldrig men Lady är obeveklig:
Man ska inte hänga upp sitt liv på en karlslok! säger hon.
Lite sorgligt ändå att 12 års intensiv kärlek aldrig fick bli besvarad.