Utan att man vill det för man över en del dåliga egenskaper till sina barn. Jag har fört över min skräck för bilkörning till dem. Eller så har de under årens lopp blivit uppskrämda av att åka med mig. De brukar med fasa berätta om en vinterdag för ett antal år sedan då jag körde i diket med dem inte mindre än tre gånger. Sådant sätter sina spår.
När det blivit dags för körkort för storebarnen så har de haft det ganska kämpigt med självförtroendet. Jag tror det var sonen som efter att ha fått körkortet fick övertalas i veckor för att våga sig ut på vägarna.
Det gäller ju att köra mycket när man har nytt körkort. Därför köpte vi en bil till ungdomarna som de kan ha på somrarna när de är hemma. Bilen är 30 år gammal, liten och röd, men den fungerar utmärkt och är trots sin höga ålder riktigt fin.
Dock påstår ungdomarna att den lilla röda bilen drar till sig onödigt mycket uppmärksamhet. Stora syrran berättade om en natt i somras. Hon hade varit och hämtat sin pojkvän på en fest och då han är mycket sugen på vickning kör hon mot Max Drive in. När hon närmar sig Max märker hon hur en polisbil följer efter henne. När hon kör in i hamburgerkön så märker hon hur poliserna ställer sig bredvid kön och väntar på henne:
"Det kändes tydligt att de var mig de var intresserade av!"
Hon är livrädd, alldeles skakig.
"Jag gick igenom i huvudet vad jag kunde ha gjort för fel!"
När hon betalat maten och kör iväg följer poliserna efter henne. Inte förrän efter flera kvarter slår de på blåljusen och stoppar henne. Nej, hon hade inte gjort något fel, det var bara en vanlig kontroll hade de sagt till henne.
Samma sak råkar sonen ut för. För en tid sedan kommer han körande på Gråbo i den lilla röda bilen och blir stoppad på samma vis, med blåljus. Det är också bara en vanlig kontroll och de hittar inget att anmärka på. Men innan de släpper iväg sonen så säger de:
"Du ser väldigt nervös ut! Det är inte så att du har knark i bilen eller så?"
Ser väldigt nervös ut? Vem skulle inte bli rädd när man blir stoppad med blåljus? Om jag hade varit med där på Gråbo så hade jag faktiskt skällt på poliserna att de ska sluta upp med att skrämma mina barn! Barnen har haft det jobbigt ändå med att våga ta plats i trafiken.
Jag ska inte skälla på polisen, de gör ett fantastiskt jobb. Jag pratade med en polis senast igår och han var väldigt trevlig och hjälpsam. Men ta det försiktigt med våra ungdomar så de inte slutar att köra bil!