Jag läser i min hembygds blad att bouleklubben på orten haft ett fjärde inbrott på kort tid. Bytet denna gång: En säck tomburkar. Kostnaden för klubben: Cirka 20 000 kronor för att återställa det uppbrutna låset. Måste det verkligen finnas folk till allt!
Tänk så många det finns som krånglar till saker och ting i samhället. Och hög lön har de också!
Först är folk förbannade på att snön inte röjs. Sedan är folk förbannade på att det är för halt och inte sandat. Därefter är folk förbannade på att det som sandats ligger kvar sedan isen smält. Om all den energin kunde omvandlas hade elpriset inte behövt stiga.
Musikern Magnus Lind gav 1988 ut sitt andra soloalbum, "I speglarnas tid". Jag spelade den skivan om och om igen i min lägenhet på tredje våningen med utsikt över järnvägsstationen i staden där jag växte upp. Särskilt blev "Frukost i Fredhäll" en stor favorit. Jag skriver även själv sånger och framför dem ibland på scener inför publik, från just den Fredhäll-låten har jag lånat ord, idéer och strofer till åtminstone tre, fyra av mina sånger. Jag berättade aldrig det sedan han flyttat till Gotland och jag lärt känna honom. Och nu är det för sent.
"Den här dörra sa va stängd!", "Hejdö hejdö", "Ring kort och fort", "Nu står den blåe tvåförtin här utanför igen", det finns en "Macken"-replik för varje tillfälle i livet. TV-serien "Macken", alltså. Från 1986. Fin som ett gammalt vin.
...och nu ska dårarna ut och skjuta fyrverkerier igen.
En Djurgården-spelare får matchstraff för tredje gången – på fem matcher, läser jag. En ledare säger: "Det är tufft för en ung person". Jag säger: Jaha?
Jag tyckte om Magnus Lind. Hans stora björnkram, hans kluckande skratt bakom den stora mustaschen. Nu önskas han få vila i frid.
Det där med särsk rivningar, att så må nga inte kan låta bli att avsta va orden. Man förstår ändå vad som men as sägs det, men ib land blir det fakti skt lite van skligt att först å inneb örden av en men ing. Lätt gjort för missf örstånd, hel tenkelt.
Pastor Tomas Sjödin i "Vinterprat" i P1, min absoluta favorit genom alla år, så många klokheter sagda i några få ord: "Drömmar är segel, men minnen är roder och nu lägger vi ut mot ett nytt mål. Vi driver mot en okänd morgondag och ett dimhöljt mål och även om världshaven nu kantas av så mycket mörker så visst blänker det ett svagt men okuvligt ljus där framme".