Portvinstå, konjaksnäsa, sms-tumme, musarm, tennisarmbåge, höjdhopparknä, akademikerkropp, det är inte lätt att vara människa.
När jag körde längs 147:an i veckan slog hösten emot mig. Solen lågt på himlen, guldpengar i träden, röd gul brun grön viskade årstiden lojt, fuktigt gräs, skorna snabbt blöta när jag sedan gick ut för en runda i skogen, lukten av förmultning, alldeles tyst, vårens och försommarens fågelsång bara i minnet, nu bara några gnyende grenar, spindelnät i motljus.
Många koder och lösenord och användarnamn blir det.
Jag gick in på en av de tidigare kallade aftontidningarnas sajt. Signalorden i de fyra översta artiklarna just då: Död. Dog. Dog. Död. Läste inte. Orkade inte. Vem orkar? Klickade bort.
Man tar ju sina återfall emellanåt. Den senaste tiden är det Gasolins och Kim Larsens musik som gått varm, det var länge sedan jag lyssnade men här finns en hel dansk skatt att (åter)upptäcka. Särskilt är det min gymnasietid som kommer åter genom många av låtarna. Sena 70-talet, länge sedan nu, då stod man i blomning.
Allt det som en gång fanns måste väl finnas någonstans?
Svtplay är ju förstås en guldgruva. Härom dagen kollade jag finalen i Swedish Open-tennisen mellan Björn Borg och Adriano Panatta från 1974. Ja, inte hela men glimtvis. "Trevligt spel" sade kommentatorn Bengt Grive, "och en snärtig tvåhandsbackhand". Bara det! Att få återuppleva Bengt Grive säga "tvåhandsbackhand". Godis för oss som var med.
Like, lajk, gilla. Duger jag? Får jag tillräckligt många tummar på mina inlägg för att känna mig hel? Gilla eller dilla, flipp eller flopp, hiss eller diss, allt ska bedömas, allt är en sport, ingen är vinnare mer än den svikande självkänslan när tummarna uteblir. Inte ens jag, som genomlevt den absoluta merparten av mitt liv utan tummar och hjärtan och vet att det alltså är möjligt, går opåverkad. Tänk att det gått så långt att vårt upplevda värde till dels styrs av aktiviteten på en skärm. Trots att det i praktiken inte betyder någonting alls.
Det brukar sägas att se nu till att era barn har ordentligt med reflexer i mörkret. Och det är bra, så klart. Men vi vuxna bör göra detsamma. Många mörkermän- och kvinnor ute på gatorna i skymningen nu.
Hur det gick? Borg vann. I orange tröja.
Det här är sista spalten i denna form. Framöver kommer den att publiceras i bladet var fjärde vecka, med start vecka 46. The times they are dessvärre a-changing. Vi säger så.