Har varit i Småland, öppnat sommarhuset vid kusten för året. Havet, vinden, tallarna, himlen, den gröna mossan, de grå granithällarna, inte varma än som om julieftermiddagarna, de flesta fritidsbåtarna ännu liggande på land vid viken, ensamma bojar ute i vattnet, två svanar drev stilla, tystnad, ännu tid innan sommarens hammarslag och festskratt, men så nära nu, så nära.
Jag åkte så klart båten, insåg till min glädje att nu börjar faktiskt den roliga tid när folk irrar runt på bildäck vilsna i blicken undrandes var de ställt sin bil. Men det är dyrt med färjan nu, det är det, saker ska kallas vid sina rätta namn.
Rubrik i AB: ”Ingen gräns för hur många Putin är beredd att offra”. Undrar hur det är att vara helt utan samvete. Inte bry sig. Jag och de allra flesta andra ber om ursäkt om vi råkar stöta till någon med armbågen och han sänder mångtusentals människor i döden. Undrar hur det är att vara sådan.
The Carpenters. Jag har skrivet det förr. Karen Carpenter i The Carpenters. Vilken röst. Soft 70-tal. Ser henne igen i svtplay i fina amerikanska dokun ”A&M, artisternas skivbolag”. Hon gick bort i anorexi vid 32. Så onödigt. Så onödigt med alla andra som också drabbas. Men hennes musik finns kvar, ”Yesterday Once More”, ”We've Only Just Begun”, ”Rainy Days And Mondays”.
...mycket ledighet men också saker att ta mig an: Måste såga och hugga ved, rensa taket från mossa, bygga ett dass, ta ner några rödhåriga träd svedda av den heta sommaren härom året. Men det är ju så lätt att bara vilja vara ledig.
Rudolf Höss var kommendant i Auschwitz, minns en biografi jag läste, hur han lät sin döttrar, tror jag det var, bekymmersfritt leka i trädgården med bara en mur mot förintelselägret. Hur är det att vara sådan. Under Förintelsen uppskattas att närmare en och en halv miljoner människor mördades i Auschwitz.
”Tinnitus och dist”, underbart underfundig musikpodd där det pratas grov skånska och rankas album, trummisar, gitarrister med glimt i ögat.
Det är vår i luften och det hörs. Jag cyklade förbi en (herr)fotbollsmatch på Säve i onsdags kväll och de brunstvrål som spelarna utstötte hördes vida omkring. Att grannarna orkar!
Ett digitalt pussel om dagen håller kanske inte doktorn borta men någon nytta gör det antagligen. Senast pusslade jag en bild av den å som rinner genom Eksjö.
Två i bredd är okej, möjligen tre om det hålls koll bakåt (och även framåt) – FLYTTA PÅ ER! – men där går gränsen. Sätt upp skyltar inför sommaren: ”Förbjudet att gå fler än två i bredd”.