Jag träffade en grinig gubbe, inte den jag såg i spegeln, en annan, och vi språkades en stund. En sån där som går och retar sig på småsaker. En sån som jag. Alltså.
Så mycket småttigt som jag stör mig på som därigenom växer till något stort.
Som alla som i tv-program och alla andra möjliga sammanhang säger ropar ”Nu köööör vi!” när något ska börja. Det där startade i Mello, låt det stanna där, snälla!
Och de som sätter foten på bromspedalen så fort vi satt oss i bilarna på bildäck. Hallå! Du står still, inget finns att bromsa för! Du bara bländar mig som sitter BAKOM.
Och allt det andra! Alla ni som inte fixar att ställa bilen i en p-ruta utan står tvärs över linjen så att TVÅ rutor går åt.
Som alla som skaffat en superduperanläggning i bilen men ändå spelar så dålig musik; unz-unz-unz-unz. Obegripligt. Men baken är å andra sidan i två halvor.
Som de där röda remsorna som ska dras i när kexpaket eller liknande öppnas, aldrig att det går att få tag i dem, alltid slutar det med att de översta kexen krasas sönder innan jag tvingas retirera och hämta en sax.
Som alla ideliga uppdateringar på telefon och dator, alla förändringar för förändringarnas skull.
Och alla dessa popup-annonser, filmer som drar igång och musik som börjar låta, har fått mig att välja bort många sajter.
Och alla de som står en bit bak i kön i butiken och utan att blinka slänger sig fram när en ny kassa öppnas. Dessa är värda så här mycket respekt: Noll.
Som vattenskotrar, att de finns, att de måste has.
Som de som stannar och kramas precis innanför dörrarna i exempelvis hamnterminalen, hallå, gå åt sidan, det finns andra som behöver ta sig förbi.
Som friidrottarna, de som klappar igång publiken för att få ”hjälp” med ett hopp men sedan inte vinkar ett endaste litet tack tillbaka. Jag tycker att de är dåliga människor.
Som barnen som rusar omkring på båten, som föräldrarna som inte kan hålla ordning på dem.
Jo, jag vet att det är/kan vara dialektalt, men ändå; lugner, bucker och futter.
Polisen genomför sina hastighetskontroller, det är bra. Men alla som kör för långsamt! 30 på 50-väg, 50 när det är 70, de borde också få pynta.
Liksom de som börjar svänga innan blinkers slås på.
Som frågeprogrammen i tv där en tävlande lämnar ett svar, programledaren låter sekunderna gå...och undrar ”har du tänkt klart?”. JAAA, tro fan, personen har ju SVARAT!!!!