En nyckelstrategi för att bygga en fungerade infrastruktur är att utgå ifrån hur människor är, inte hur man vill att de ska vara. Detta gäller särskilt turister. Alla försök att uppfostra turister kommer att misslyckas. Ändå är det ofta precis det regionen försöker göra.
Förväntningarna på turisternas sophantering kan till exempel bara tolkas som att beslutsfattarna aldrig själva befunnit sig på semester. Sopkärlen vid strandpromenaden är avsedda för glasspapper och bananskal. Alla som någonsin haft picknick på semestern vet att man inte enbart äter glass och bananer. Det kommer alltid att finnas glasflaskor, plastförpackningar, pappersförpackningar och allsköns bråte. Om turisterna har picknick vid vattnet förväntas de ta med soporna hem. Kanske i en betalsäck som de stuvat ner i korgen? Dessa säckar kan för övrigt just i år endast köpas på återvinningscentralen, på båten och turistbyrån. Säcken ska de sedan släpa runt på resten av kvällen för att vid tillfälle lämna på en återvinningsstation. Vad händer om de går på krogen? Ska de hänga in säcken i garderoben?
Regionen har orimligt höga förväntningar på sina medmänniskor. Turister alstrar sopor, osorterade sopor, och kan inte förväntas bära omkring på dem eller låta dem ligga i bilen hela veckan.
I den bästa av världar skulle man förstås kunna hoppas att alla tar sitt förnuft till fånga och uppträder civiliserat. Men vi lever inte i den bästa av världar och har aldrig gjort det. Människor förblir människor och är inte i alla situationer duktiga och förnuftiga.
Förutom soporna har vi vattnet. Gotlänningarna snålar och sparar, duschar i två minuter och stänger kranen när de borstar tänderna. Men turisterna! De verkar inte bry sig!
Nej, de bryr sig inte lika mycket som vi. För de är på semester. De bor inte här. Och de vill gärna duscha bort sanden ordentligt minst en gång om dagen. Och det finns inga förnumstiga råd i världen som kan få dem att tänka om.
Vi måste helt enkelt laga efter läge. Där folk lägger sopor: ställ ut ett kärl som slukar allt. Töm det ofta. Blir det fullt? Töm det oftare.
Även vattenbristen måste lösas utifrån verkliga förhållanden, inte förväntningar på att människor ska ändra sitt beteende. Duschar de för mycket? Fixa mer vatten. Om vi tar emot många turister måste vi kalkylera med att de beter sig som de gör. Vi kan inte räkna med att de ska bete sig som vi vill.