1930-talet var ett märkligt årtionde
Ett verk som efterhand växt i omfattning från ursprungligen planerade fyra delar om 750 sidor som nu blivit tre delar om ca 1 500 sidor. Arbetet inleddes på tidigt 1980-tal och har sedan sysselsatt författaren i omgångar under sammanlag ca åtta heltidsår.
I band I avhandlades arbetarrörelsen på Gotland före 1930 med del I omfattande tiden till 1915 och del II 1915-1930. Där beskriver Anders R Johansson bland annat demonstrationer, strejker, löneutveckling, kvinnoklubbar, producentkooperativ, ungdomsrörelse och val.
Ett antal grundläggande ämnesdelar löper förstås igenom samtliga delar. Bland dem kvinnofrågan, rekrytering och löneutveckling.
Som läsarna av Haimdagar känner till går Anders R Johansson synnerligen grundligt tillväga när han forskar fram fakta omkring skilda ämnen. Och här har han således fått möjlighet till en verklig djupdykning inom ett vitt ämnesområde. Något han utnyttjar till fullo. Anders R Johansson blandar stort som smått; huvudkonturer, problembilder och detaljberättelser blir till den helhet som skildrar arbetarrörelsens utveckling på Gotland. Det är Anders R Johanssons alldeles egna mix som föreligger som föreligger.
I "tvåan", vars omslag visar ett foto från ett majmöte i Tallunden i Visby samt olika fanor och symboler, lyder den kända, inledande devisen "Från mörkret stiga vi mot ljuset".
Föreliggande, 560 sidor starka band, avhandlar således egentligen en ganska kort tid, ett decennium - 1930-talet. Men som Anders R Johansson konstaterar, det var ett märkligt årtionde. Syndikalister, kommunister, nazister och fascister utgjorde tydliga politiska krafter och motpoler.
Det var ett årtionde då arbetarrörelsen växte rejält på ön, till över 100 föreningar med omkring 5 000 medlemmar. Och då socialdemokraterna fick se sin första kandidat ta plats i riksdagen, finsnickare K F Söderdahl, Visby.
Och det var ett årtionde där diskussionsämnen och problem ibland känns väldigt avlägsna medan de emellanåt är lika aktuella i dag.
Några debattexempel:
I Lärbro möttes i IOGT-lokalen inför valet 1936 företrädare för skilda politiska schatteringar i en debatt som pågick i inte mindre än åtta timmar.
I Rute och Hellvi var den syndikalistiska ungdomsrörelsen stark och i Hellviklubben diskuterades "Varför ska vi bära vapen?" likaväl som hur man skulle ställa sig till "fotbollssparkningen".
I Visby SSU tog man sin gamla inställning till våldet under omprövning och började med den växande fascismen för ögonen tala för att gå in i den annars förhatade skytterörelsen, stärkt svensk försvar och så vidare.
Ja, det går att lämna mängder av intressanta exempel på diskussioner och problemställningar som refereras i boken.
Den fackliga kampen bereds förstås rejält utrymme, det handlar givetvis om stenbrott och fabriker på norra ön men även i hamnar och på andra arbetsplatser som Visby konserv och Silikaten hettar det till.
Arbetarrörelsen närstående föreningar får också sitt utrymme: Unga Örnar, ABF, Folkets hus, Verdandi med flera.
En viss slagsida blir det efter hur tillgången på ursprungsmaterial, protokoll etc. är. Finns det mycket att studera får den socknen eller föreningen av naturliga skäl större utrymme i boken. Några gånger blir dock detaljrikedomen för vittfamnande och djupdykningarna lösryckta ur sitt sammanhang och då falnar intresset.
Bildmaterialet är förstås en viktig del för att frammana den rätta atmosfären och tidskänslan och Anders R Johansson har samlat ihop en riklig och till delar unik skörd på det området. Något som bidrar till att även den av gotländsk historia men icke specifikt arbetarrörelse-intresserade kan hitta en hel del intresseväckande att ta del av.
Detta är definitivt ingen bok att sträckläsa. Lite fungerar den som en uppslagsbok, via de utförliga innehålls- och personregistren slår man upp något intresseväckande och fastnar på vägen dit för en hel del annat.
Som helhet är det ett imponerande arbete som föreligger från en djupt engagerad författare. Med spänning emotses del tre och närmandet till nutidens läge.
Så jobbar vi med nyheter