5 000 Gothemsbor nämns i diger namnbok

Ett omfattande arbete som tagit åtskilliga timmar under många år, sammanfattar författaren sitt verk.
För att ge sig i kast med en så omfattande kartläggning koncentrerad på en socken måste det förstås finnas en intressebakgrund. Torsten Daun, bosatt i Visby, har släktanknytning till Gothem på moderns sida.

Enligt författaren har Gothem också för honom alltid varit en socken fylld av mystik. Här klingar klassiska gutniska gårdsnamn som Botvaldevik, Tummungs, Gajrvide, Båtare, Bengtbingels, Hangre, Hinser och Svalings.
I Gothem har det bott människor i minst 7 000 år. I dag är denna strandsocken, belägen på östra ön, i senaste befolkningsstatistiken noterad för 383 invånare.
Omfattande arkivforskning ligger förstås bakom det publicerade materialet. Torsten Daun har använt sig av husförhörslängder, mantalslängder, vigsellängder och skolmatriklar. Protokoll från kyrkoråd och sockenstämmor har gett en god inblick i Gothemsbornas vardag.

1800-talet beskrivs utifrån diskussioner och beslut i sockenstämma och kyrkoråd. Från 1830 och framåt ger tidningsnotiser en bild av livet i socknen och det är också det sekel som intar huvudrollen i boken.
Och från 1990-talet och framåt dokumenteras Gothemborna också i form av fotografier, ett persongalleri taget av Lennart Andersson.
"Gothemsborna" är således inte en rakt igenom renodlad namnbok även om detta material - samlat gårdsvis - upptar lejonparten, eller ca 300 av sidorna. Inledningsvis finns även en del av det för gängse sockenböcker aktuella materialet med som kyrkan, skolan, näringar och diverse händelser som timat.

Bland dessa historier om hur båtsmansänkan Lisa Näsvis vid sockenstämman 2 november 1854 beviljades vedbidrag eftersom hon i övrigt inte låg socknen till last. Veden skulle levereras i form av "ett ordentligt lass" från varje hemman "så länge meranämnda Enkas lefnadstid varar".
Totalt sett är "Gothemsborna" ett imponerande projekt, om än något mastigt att tillgodogöra sig och med en i längden monoton layout. Att ha Gothemsanknytning och därmed igenkänningsfaktor torde väsentligt underlätta faktaintagandet.