Adolf Hitler fortfarande omskriven - två mastodontverk med samma titel ute nu

Tysken Fests "Hitler" kom redan 1974 på svenska. Varför ge ut en så gammal bok på nytt? Svaret är enkelt - den förtjänar det. Den uthärdar väl en jämförelse med engelsmannen Kershaws nyskrivna Hitlerbiografi som i sin tur är ett sammandrag av ett original på två hela band.
Låt oss jämföra de bägge författarnas framställning av Münchenkrisen 1938. Då när västmakterna med England i spetsen sålde ut Tjeckoslovakien åt Hitler.
Den engelske premiärministern Chamberlain var fast besluten att inte som 1914 låta England glida in i ett nytt världskrig.
Det måste gå att komma överens med "herr Hitler" menade Chamberlain. Hitler krävde den värdefulla del av Tjeckoslovakien som beboddes av några miljoner tyskar - "Sudetenland".
Den kunde han väl få? I värsta fall.
Problemet var "bara" att Hitler ville ha mer. Mot allt militärt förnuft ville han ha krig redan då. Och så hotade den där gamle brittiske stroppen att snuva honom på konfekten genom att erbjuda förhandlingar!

Avvaktande
Den sjuttioårige Chamberlain flög ner till kontinenten för att träffa Hitler i dennes "örnnäste" i Berchtesgaden. Allt för att slippa krig genom att blidka diktatorn.
Hur skulle Hitler nu få igång det segerkrig mot Tjeckoslovakien som var tilltänkt? Han vägrade gå Chamberlain till mötes. Men när broder Mussolini och den franske konseljpresidenten också skyndade till och erbjöd Hitler Sudeterna vid en fyrmaktskonferens i München var han så illa tvungen att ta emot.
Och vänta några månader med kriget.
Berlinarna vägrade titta på den militärparad Hitler arrangerade under förhandlingarna.
"Det var den mest påfallande demonstration mot kriget jag någonsin upplevt", skrev den amerikanske journalisten Shirer.
Det egna folket ville inte. Och några av generalerna planerade en statskupp eftersom de fann Hitler mer eller mindre tokig.

Avstår diskussion
Fest - men inte Kershaw - säger, att britterna ryckte undan benen på kuppmakarna. De skulle just slå till mot Hitler när nyheten om Münchenkonferensen slog ner som en bomb.
Den tyska kupplanen byggde på att västmaktern skulle stoppa Hitler.
Men de brittiska konservativa litade mer på Hitler än på konservativa tyska kuppmakare, skriver Fest. Att Kershaw avstår från att diskutera denna genanta felsyn är förbryllande. Särskilt eftersom mannen är expert på den Hitlervänliga konservativa brittiska opinionen.
Överhuvud förklarar Fest bättre det obegripliga: att England släppte fram Hitler. Han fick låset till barriären Tjeckoslovakien. Och nu började alla dansa efter hans pipa - framförallt Stalin, som inte var inbjuden till München. Gärdet var upprivet. Alltså varför?

Båda läsvärda
De maktägande britterna på den tiden var synnerligen inskränkta och okunniga om förhållandena på kontinenten.
Och politikerna i väst trodde eller ville tro att "herr Hitler" resonerade rationellt som de själva.
Fest spårar en begynnande brist på verklighetsförankring hos Hitler redan då. Viktigast var ändå enligt Fest att de fruktade Sovjet och kommunismen mer än nazismen.
Visst skulle väl Hitler gå österut efter München?
Men bägge böckerna är bra och kan rekommenderas.

Adolf Hitler fortfarande omskriven - två mastodontverk med samma titel ute nu

Någon har räknat ut att det skrivits tjugo gånger fler biografier om Hitler än om Churchill. Förlagen tycks också räkna med att Hitlerböckerna finner läsare. Nu ligger två jättetjocka standardverk - närmare 1000 sidor var - på bokhandelsdiskarna.