Allt du inte visste om piller - och kanske inte ville veta
Är du överdrivet ängslig, tar ut all oro i förskott och kan inte låta bli att måla fan på väggen? Du kan lida av framtidspanik.
Det var ingen slump att artikeln i en kvällstidning kom dagen innan det stora läkemedelsföretaget skulle lansera sin nya antidepressiva medicin.
För specialister i psykiatri var GAD, generaliserat ångestsyndrom, ingen ny sjukdom. Men nu hamnade den plötsligt i rampljuset, intelligent regisserat av pillerföretaget. I tidningar och teve berättade de drabbade om sitt helvete. Expertläkare uttalade sig. Men det fanns en lösning.
Det har hänt igen och igen. Plötsligt har vi fått veta massor om social fobi, panikångest och tvångssyndrom. För någonting nytt har kommit på medicinmarknaden.
Finns det ett piller finns det också sjukdomar som det kan bota. Ofta i den ordningen.
*
"Pillret", DN-journalisten Ingrid Carlbergs djupdykning i spelet om de moderna antidepressiva preparaten, är ett gediget hantverk där hon finkammat arkiv och gjort hundratals intervjuer med forskare, läkare, patienter och lobbyister i denna miljardindustri.
Det låter tungt men är spännande som en thriller när hon visar samband du inte riktigt visste fanns, som att pillerföretag sponsrar många patientföreningar för depressioner och ångest och har stått för stor del av vidareutbildningen av psykiatrer och vanliga allmänläkare (nu när landstingen inte längre har råd).
Läkarna som träffar patienter i "den första vågen" är viktiga för läkemedelsföretagen. De har fått hjälp att bli allt säkrare på att ställa diagnos på psykiska sjukdomar och redan för tio år sedan gick allmänläkarna om psykiatrerna när det gällde antalet depressiva patienter, 17 000 nya fall varje månad mot 12 000 inom psykiatrin.
Det har sålts antidepressiva medel för fjorton miljarder kronor de senaste femton åren, av vilka tio miljarder har betalats med skattemedel. År 2006 räckte förskrivningen av piller för att behandla nästan sju procent av befolkningen. I Sverige.
*
Piller eller prat. Mediciner eller samtal. Länge fanns det två huvudspår för hur man bäst helar människans själ. Ska man se psykiska problem som biologiska maskinfel som kan rättas till med piller/elchocker eller som komplicerade själsliga reaktioner på livsupplevelser? Emil Kraepelin eller Sigmund Freud.
Det biologiska synsättet dominerade i Sverige till slutet av 1960-talet då psykodynamikerna fick ett starkare inflytande.
Nu bryter en ny flod fram, stark och mäktig, och hotar framför allt Freuds arvtagare. Det stavas KBT, kognitiv beteendeterapi, en metod som inte är pillerfientlig, som inte rotar bakåt i tiden och har fokus på att ändra felaktiga inlärningar och beteenden. Samtal OCH piller.
Till skillnad mot psykodynamiskt inriktade läkare och terapeuter har KBT-arna inget motstånd mot vetenskapliga utvärderingar. Många studier som har jämfört KBT och läkemedel har finansierats av läkemedelsindustrin, som förstås också hjälpte KBT att få sitt stora genombrott på 80-talet. Det är ju ... intressant.
*
Ingrid Carlberg har frågor kvar efter att ha skrivit boken.
Försäljningen av antidepressiva mediciner har ökat kraftigt under de senaste tolv-tretton åren. Fler borde ha blivit hjälpta. Men ändå har det varit en kraftig boom av psykiska åkommor som depression och ångest de senaste åren. Rätt många har visat sig vara jobbrelaterade.
Hur många lider egentligen av depression? Ingen vet, inte heller Socialstyrelsen eller WHO. Det talas om att vi bara ser toppen av det depressiva isberget. Att tre av fyra fortfarande inte har fått rätt diagnos och behandling.
Vilka knaprar då i sig alla dessa piller?
En liten vink kan vi få av en doktorsavhandling från 2004 som visade att 44 procent av de äldre på Stockholms sjukhem åt antidepressiva, trots att bara en fjärdedel av dem hade en diagnos som motiverade medicineringen.
Jag tycker att Ingrid Carlberg ska få journalisternas stora Grävarpris i år. Och att boken borde ingå i diverse utbildningar om själen.
Så jobbar vi med nyheter