Tre år är kort tid för att bygga upp en ny verksamhet som sedan försvinner. Det menar Örjan Molander, chef för Kalmar länsmuseum, som liksom många andra är kritisk mot kortsiktigheten.
De tidsbegränsade arbetsmarknadssatsningarna har avlöst varandra inom kultursektorn och bland institutionerna finns en stor trötthet.
- Vi har ju stor vana att driva sådana här projekt, jag tycker att de positiva sidorna överväger, men det tar lång tid att få det att fungera, säger Örjan Molander.
Det första året går åt för att bygga upp verksamheten, det andra för att verkligen jobba, och det tredje för att utvärdera och fasa ut.
Efter Sesam och Access är kulturarvs-it den satsning som mest liknar kulturarvslyftet. Arbetslösa med arbetshandikapp digitaliserar museernas samlingar. Allt för att göra dem tillgängliga och sökbara för såväl forskare som privatpersoner. Kulturarvs-it blev förlängt. Kalmar länsmuseum har haft projekt i gång i tio år men det är först nu Örjan Molander tycker att de börjar få effekt.
När det gäller kulturarvslyftet känner han en stor osäkerhet inför hur många som uppfyller regeringens krav på långtidsarbetslöshet och funktionsnedsättning.
- Jag har ingen aning om huruvida det står fem eller femhundra personer på arbetsförmedlingen och väntar. Det är viktigt att hitta dem som kan göra ett bra arbete, det är ju inte bara fråga om sysselsättning, vi måste känna att det är meningsfullt och produktivt, både för dem som jobbar och för oss.
Handledarna måste inte bara ha den akademiska kunskapen utan också vara duktig på socialt arbete, betonar han.