Återbruk med nya textila uttryck

- Se det som en revansch för kvinnorna, säger Ulrika Björkman.
Mjukslöjd har blivit hårdvaluta. Förr kallad förspilld kvinnokraft stylas nu till konst. Det handlar om vårt textila arv. I går sliten som vardagsvara, I dag tagen tillvara. Återbruk med textila uttryck är tema för en ny utställning i Visby.
Här räddas något av inte allt för forna kvinnors slöjd från förgängligheten. Steget är inte långt från prydnad i hemmen till slängt skräp. Via loppisfynd och återvinningscontainrar är den textila skatten en guldgruva för konstnärligt skapande.
Heléne Schüldt och Ulrika Björkman är två som återbrukar textilier och förädlar det kasserade till något nytt. Med vernissage på lördag ställer de två nu ut på Hemslöjden i Langska huset.
Heléne Schüldt har arbetat med textil i många år och är medlem i nätverket Textil Gotland. För henne är trasan, spillet som förr användes till stryktåliga mattor eller remsor av tidningar, det utvalda materialet. Med band av papper eller tyg virar och omsluter hon medvetet utvalda föremål och ger en kakform i plåt eller en stol, ett nytt uttryck och liv i konstens värld.

Ulrika Björkman har just klivit in i textiliernas värld men hennes idérika skapande har redan synts i tv och efterfrågas i exklusiva storstadsbutiker. Hennes nisch är dekorativa prydnader, som stilleben, gjorda av gammaldags skirt virkade och stickade små dukar.
Som snöstjärnor, ingen av dem den andra lik, fäster hon dem till ett dekorativt mönster på ett underlag och sprejar hela härligheten med graffitifärg.
- Jag har ingen textil bakgrund och är outbildad inom konst. Jag kan inte sticka och inte sy och har inte ens gått en vävkurs. Jag är uppvuxen i en förort till Stockholm och har ingen anknytning till hemslöjd eller hantverk, säger hon som fick en konstärlig snilleblixt på en återvinningsstation.

Det hon såg var knypplade dukar och fingrade band som väckte hennes fascination för det textila arbete som kvinnor, vid sidan av de dagliga sysslorna, gjorde förr.
- På en auktion ropade jag in ett textilt livsverk i textil för en femma. Jag började samla på spetsmönstrade små mellanlägg som lades under ljusstakar eller bland porslinet. Jag vet inte hur de är gjorda och kan inte teknikerna, men jag ser skönheten i dem, säger Ulrika Björkman.
Hennes insats för de gamla textiliernas bevarande blev att göra om dem till något nytt. Upplyfta som konstverk på duk och sprejade med graffitifärg konstaterar hon att för detta återbruk finns ett stort intresse.
- Folk vill inte ha dukarna men betalar bra för dem som konst. Det här är mitt sätt att lyfta fram kvinnorna. Folk ärver textilier och slänger dem när de inte längre fyller en funktion eller värderas för skönhetens skull. Genom återbruk återupprättar jag skönheten i det gamla textila återbruket.

Jämte den nya textilutställningen på Langska huset visas fortsatt "Oskrivna blad" med Nilla Lindwalls böcker gjorda som små konstverk att bruka eller sätta bakom glas och ram.