Barnkultur en fråga för hela samhället
Hit till redaktionen ringer ibland föräldrar och frågar, "vad finns för våra barn som inte är intresserade av innebandy eller fotboll?".
Frågan lyftes också under onsdagens kulturfrukost då den kommande barnkulturutredningen diskuterades. Utredningen är ännu inte klar i sin helhet, den publiceras först den 26 april, men redan nu är det klart att aktionsgruppen för barnkultur arrangerar en manifestation i Visby torsdagen den 4 maj som går under arbetsnamnet "Barnens kongresshall".
Ylva Hammar, vikarierande konstkonsulent, berättade en del om det kostsamma tillstånd som råder, både ur ett folkhälsoperspektiv och den vinst som samhället kan göra på det kreativa skapandet där barn och ungdomar är och bör bli en framtidssatsning. Hon kallade dagens stressymptom och psykiska sjukdomar för tillitsbristrelaterade sjukdomar och de börjar dyka upp på 1950-60-talet och nu är kurvan brant uppåtstigande.
- Enda sättet att möta detta är livskvalitet och kreativitet och ansvaret vilar tungt på samhället, menar hon.
*
I det nya visionsdokumentet som är i stöpsleven finns kultur med också som regional utvecklingsfaktor. Detta går hand i hand med de erfarenheter som forskarna har och de förutseende vet att det är detta man skall satsa på.
Ylva Hammar refererar till den amerikanske framtidsforskaren Richard Florida som ser positivt på Sveriges möjligheter i det europeiska perspektivet. Sverige har lämnat tillverkningsindustrin bakom sig och den framtida utvecklingsfaktorn, även regionalt, är kultur och här blir den "kreativa klassen" den stora vinnaren. Sverige har högsta exportpotential, menar Florida.
- Detta bör vi ha med i vågskålen när vi utvecklar de kulturpolitiska målen - satsa på kultur, ungdomar och kreativitet, menar Ylva Hammar.
Men allt är inte enkelt, även om ansvariga tjänstemän på kommunen tror att vi redan är på rätt väg. Kulturfrukosten visade att det finns många hinder, kulturen väger ofta lätt i den samhällspolitiska debatten och är ofta en klassfråga, det visar inte minst läget i skolan och på landsbygden där kulturaktiviteter i stort sett saknas för unga.
- Skolan är ju enda möjligheten att nå alla, var en av många röster under frukosten.
*
Folkuniversitetet i Visby är vid sidan av kulturskolan en av de institutioner som arrangerar kulturaktiviteter för barn och unga. Konstkurserna för barn har den här terminen sysselsatt ett drygt 30-tal och en ny aktivitet, animation för barn, samlade 7-8 barn som brinner för film den här terminen.
- Vi har inför nästa termin också en tonsättarkurs för barn på gång - om det finns intresse. Detta gör vi för att vi tycker det är så viktigt och fastän att vi inte får de här kurserna att gå ihop trots att föräldrarna får betala dyra avgifter, säger Örjan Ringbom som är rektor på Konstskolan.
- Men vi vill vara med och påverka från början, att hjälpa till i samhällsutvecklingen och slå ett slag för kultur, säger han.
I onsdags kväll var det sista lektionen för animationskursen och det var inte lätt att bryta in hos dessa 11-12-åringar som alla skulle bli klara med var sin film innan kvällen var över. Koncentrationens lampa lyste medan ungarna animerade, satte ljus och redigerade.
- Det här är jätteroligt och jag vill definitivt fortsätta om det blir fler kurser, sa Primus Hallin från Bro som var en av deltagarna.
Nästan alla hoppas att få film och animation på schemat när de börjar på högstadiet och senare på gymnasiet.
Läraren Patrik Muskos har själv gått Folkuniversitetets animationsutbildning och sedan arbetat som resurslärare ute i verkligheten och sett behoven.
- Ungarna i mellanstadieåldern har en extrem energi, och animation är bättre än att klottra. Det här är också en aktivitet där man inte måste vara klassens ljus, här är det koncentration som ger utdelning. Idrotten har upparbetade kanaler det borde även kulturen ha via ett Ungdomens kulturhus, menar Patrik Muskos.
*
Ronja Grimstedt från Köping går just nu andra året på Filmgymnasiet i Visby och med sig till Gotland har hon "Ung kultur möts", ett nationellt projekt som liknar Musik Direkt men omfattar alla kulturyttringar och där tävlingsmomentet är borta.
- Vi arrangerar en årlig festival där alla kan få vara med och visa upp sin kulturella förmåga och är man duktig kan man bli inbjuden till den årliga Riksfestivalen som vandrar runt i landet.
En festival i samarbete med Rockförvaltningen och Gråbofestivalen planeras just nu, samtidigt som Ronja gör en tvåveckors praktik på kultur- och fritidskontoret där hon skapar kontakter och egen förståelse hur samhället fungerar i praktiken.
- Det bubblar bland de kreativa ungdomarna i kommunen, massor av ideella aktiviteter finns, ibland med hjälp av kommunala medel. Kreativiteten och att man känner stöd är ibland viktigare än pengar, men visst krävs det breda satsningar på kultur och ungdomar, menar Ronja Grimstedt.
Så jobbar vi med nyheter