Bergman på Dramaten
Med humor, ömsinthet och musik hyllades Dramatens skådespelare Ingmar Bergman, en regissör som älskade just sina skådespelare. Genom att läsa hans egna texter tog de honom åter till den stora scenen.
Foto: Roger Stenberg / Dramaten /
Just andligheten, eller Bergmans aningar om den, återkom genom hela programmet, framfört av en lång rad Bergmanskådespelare som Pernilla August, Börje Ahlstedt, Stina Ekblad, Björn Granath och många fler.
"Bara tänd ett ljus i den värmländska ljusstaken och ställ i fönstret på mitt arbetsrum". Så hade han själv försökt regissera den minnesstund som han förstås visste att hans medarbetare skulle hålla.
Så blev det inte. Ty, som han själv konstaterade i "Fanny och Alexander", begravningar är till för de levande.
Bergman slapp visserligen offentlig storbegravning i domkyrkan. Men inte måndagskvällens minnesstund som redan på tisdagskvällen sänds i SVT.
Dramatenskådespelarna läste hans egna texter, både de rent självbiografiska och andra hämtade ur filmmanus. Mycket handlade förstås på olika sätt om honom själv.
Om kvinnan ("jag vill inte bli gift, men jag vill ha många barn"), om vänskap, den egna barndomen och om hur han kommit till världen, "ett benrangel med eldröd näsa" som hans förtvivlade mor skrivit i sin hemliga dagbok.
Någon konkret Gud ville han inte tala om, däremot om människans helighet, och om en stor kärlek till skådespelarna, för "deras mod och deras dödsförakt".
Så jobbar vi med nyheter