Det går som bekant lätt att göra lustigheter av andras olyckor. Tillexempel hörde jag en variant häromdagen om Gute. En något yngre person i en korvkö förklarade för en jämnårig:
- Visst kan han Robert Gustafsson väl vara lite småkul ibland, men ofta drar han rena Gute- vitsarna.
- Vadå Gute-vitsar?
- Ja, helt utan poäng alltså.
Den dystra tonen över dagens alster får skyllas på Braulstäde Berthold. Han har aldrig riktigt kommit över det där, att han inte fick bli forskare på riktigt. Då han egentligen borde ha legat vid något universitet och tillexempel sysslat med molekyler, atomer, protoner, interstellära moln, rödförskjutning, samtidighetens relativitet och sådant fick han istället ligga på betstycken eller för hand sprida gödsel på potatisåkern. Sådana levnadsöden finns det gott om i landet.
Tidigt började han emellertid kompensera den uteblivna forskarkarriären med egna statistiska studier. Det är som alla vet den enklaste formen av vetenskap. Lögn är ju inte något akademiskt ämne. Av egna erfarenheter vet politiker att ämnet är överflödigt.
Tillexempel kunde statistikforskare redan för 30-talet år sedan slå fast, att skolelever i sexan genomsnittligt är större än andraklassare. Det hade man stor nytta och glädje av tillexempel vid inköp av skolbänkar.
Och forskning vore ju rätt meningslös om resultaten inte delgavs omvärlden. Vad Berthold beträffar är det oftast jag som får vara denna omvärld.
I månader hade han antytt, att han hade ett större projekt på gång. Häromkvällen fick jag ta del av resultatet. Inte så att han kom instörtande och sa "Nu ska du få höre på fan". Så beter sig inte forskare. Han lindade in sitt egentliga ärende med lite kringgående rörelser. Först fick jag tillbaka femtilappen han lånade på torgdagen. Sen började han nalkas ämnet:
- Från de ene ti de andre, hur fungera dit konstgjorde knä?
Det var en onödig fråga för han vet mycket väl att det funkar utmärkt. Men det var liksom en ingång till hans egentliga ämne.
- På tal om de så sättar man in 5 000 nye knän på svenskar varje år.
- Ja vet. De är huvudsakligen gamle golfspelare som får nye knän ellar höfter. De är bare för att di ska kunne röre på si å skjute lite på demensen.
- Ja, de finns mycke man kan drabbes av. Man kan nog säje, att i princip finns de ingen helt frisk svensk.
- Nu högg du väl ändå till. Se på Vasaloppe.
- Jo, där är väl di fleste någe så när friske. Såvida man int ska betrakte de som lindri galenskap. Men annars har ja kommi fram till att genomsnittssvensken lider av minst nie åkommor.
- Nie åkommor per skalle...?
- Jo, å de är de minste.
Så började Berthold redogöra för sin forskning med resultaten för säkerhets skull nerskrivna i en årets fickalmanacka.
- Tixempel lider 900 000 svenskar av magsår. Å 500 000 ätar mediciner mot magkatarr. 700 000 har astma å 120 000 Alzheimers. Vet du tixempel att 14 procent av befolkningen är hörselskaded. De är egentligen förvånansvärt lite om man betänkar att di måst dundre på me hårdrock också mellan tekningarna i en hockeymatch. Å precis som du lider 900 000 av närsynthet. Ellar myopi som de hetar.
Sen drog Berthold en ändlös radda av allt som drabbar oss; stroke, hjärtinfarkt, Parkinsons, ADHD, HIV, salmonella. Vill säja, han drog det egentligen i bokstavsordning med inledande astma, allergi, bensår, bronkit, cancer, CP, celiaki, diabetes, depression, eksem, epilepsi och så vidare och så vidare. Avslutningen var öroninflammation och övervikt hos barn.
- Summerar man förekomsten av alle di månge hundre sjukdomar som vi svenskar lider av så hamnar man på ett genomsnitt på nie ti tolv sjukdomar per individ har ja kommi fram till. De finns nog helt enkelt inte en frisk människe i hele lande.
- Du, de där kom en verspoet på redan för länge sen - på åttitale. Min blygsamhet hindrar mi ti namnge han, för han är så tillbakadragen att han alltid skrivar undar signatur för att slippe bli igenkänd. Men så här skrev han allt för tjugofem år sen:
Den som är dyster i sin håg
och önskar förklaring till detta
bör uppsöka någon psykolog
som allt om sånt kan berätta.
Och skulle du skratta så vet ändå
att du gör det på egen risk.
För troligen är det ett tecken på
att du är inbillningsfrisk.