Bertil Lekström berättar om sitt liv som officer och polis

Bertil Lekström skildrar sitt liv i stort sett i kronologisk form i den 70-sidiga volymen. Han föddes 1926 och tilllbringade de första levnadsåren vid Stora Västergårda i Fide. Efter några år i Stockholm återvände familjen till Fide vid årsskiftet 1933/34 och han genomgick där de första skolåren. Nio år gammal flyttade han och modern till Bro sedan familjen splittrats. Efter moderns bortgång i samband med en förlossning kom han till fosterhem i socknen och fick slita hårt med gårdens sysslor.
Andra världskriget bröt ut och 16 år gammal anmälde sig Bertil Lekström till luftbevakningstjänst. Den militära banan var inledd. Det blev en spännande period under krigsåren. Bertil skildrar bland annat hur han en kväll i Visby fick hjälpa tullen att omhänderta vapen från en flyktingbåt.
Bland vapnen fanns en handgranat som han desarmerade genom att gå längst ut på piren i hamnen, dra ur säkringen och kasta den i sjön. När han återkom till flyktingbåten rådde fullt uppror. Efter smällen trodde man nämligen att ryssarna följt efter och det lugnade ner sig först när Bertil berättat vad han gjort med handgranaten.

Bertil Lekström kom dock att lämna den militära banan till förmån för den polisiära. 1948 sökte han tjänstledigt för att prova på hur det var att vara polis, möjligheten fanns som sommarvikarie och han blev vikarierande poliskonstapel i Visby.
- Jag trivdes så bra med polisjobbet att jag sökte en fast tjänst som polisman i Roma landsfiskalsdistrikt med placering i Hörsne polisdistrikt. Jag fick den tjänsten och fick förbinda mig att söka inträde på polisskolan. Jag genomgick polisskolan 1951.
Ett yrke med emellanåt dramatiska och otäcka inslag.
1953 var han med och utredde det omtalade dubbelmordet i Follingbo där en miltär med yxa slog ihjäl sina morföräldrar och sedan eldade upp boningshuset.
Men Bertil Lekström kan också berätta en rad roliga episoder från polisåren.
Som den om den äldre fylleristen som saknade sina löständer när han skulle lämna polishuset. Cellen spolades och fram kom ett tandgarnityr. Mannen lämnade stationen med gaddarna men återkom snart och påstod att löständerna inte var hans. Ny genomletning av samma cell. Och minsann, hittades inte ytterligare en laddning tänder, denna gång rätt uppsättning.
Bertil Lekström har också varit lärare vid Polisskolan och genomfört FN-tjänstgöring och detta berättar han förstås också om. Sin polisgärning avslutade han med att under 1985-1991 vara chef för ordningsavdelningen i Visby polisdistrikt.
Fritiden? Den ägnades bland annat åt jakt och fiske.
- Nu får jag njuta av min pensionärstillvaro och vara tacksam för det som varit. Jag har haft turen att aldrig ha blivit skadad trots hot om nackskott och andra våldsamheter.
Bertil Lekström konstaterar att alla människor har något att berätta och hans lättlästa levnadsberättelse är ett bevis på detta.