Bia vill inte måla folk på näsan
En inställd utställning och viljan att visa den egna konsten i unik miljö ville dock annat.
Bias tavlor är i mycket nästan lika sparsmakade som de vitmålade stenväggarnaoch linjerna nästan lika rena. Färgerna kontrasterar dock starkt, i dubbel bemärkelse.
Färgen ger form och massa åt bilder som annars ofta låter ögat själv dra de sista penseldragen.
Jag tycker om när man inte riktigt ser vad det föreställer, när betraktandet blir en upplevelse, säger Bia och visar runt bland sina ramlösa tavlor.
Det är bara ett arrangemang som ramats in. Genomskinligt plexiglas ger ytterligare en dimension till ett färgstarkt kollage med samma motiv.
Några övervintrade krukor har inspirerat till flera tavlor, men ingen är den andra riktigt liktrots att man ser tydliga paralleller i svagt böljande linjer.
Jag vill inte måla det man ser, utan det man upplever, säger hon och menar att tavlor inte alltid behöver förbli det uppenbara eller tänkta. Det är upp till betraktaren att slutföra verketi tanke eller presentation. Ett stiliserat landskap gör sig lika bra oavsett åt vilket håll det vänds.
Bias egen favorit är en triptyk, en blektonad trädallé som fått nytt liv genom silver och brons i penseldragen.
Och aldrig har väl Furillens snöklädda kullar samtidigt varit så färgstarka och så vaga.
Bia ställer ut 19 juni-8 juli.
Så jobbar vi med nyheter