Bildväveri som sociologiskt experiment

- De väver berättelser om livet i byn, säger Anita Sundelöf som tillsammans med Barbro Ingevik står bakom utställningen av vävar från byn Harrania.
Bildvävarna är färggranna skapelser med en otrolig färg-och detaljrikedom. Det är svårt att förstå att någon kan väva fram dessa intrikata fresker över byliv. Motiven är spännande, men det mest intressanta med utställningen i Hejde är faktiskt historien bakom. Verken har sitt ursprung i ett sociologisk experiment under 1950-talet, då arkitekten Ramses Wissa Wassaf ville visa att alla människor kan producera konst. Ingen utbildning behövs. Han bestämde sig för att bevisa sin tes och valde barn och vävning som medel för experimentet.

Färggranna garner
Ramses Wissa Wassaf inledde verksamheten med några barn i Kairo men flyttade snart till den egyptiska landsbygden och byn Harrania. Där lät han bygga en verkstad och försedde barnen i grannskapet med färggranna garner och uppmaningen att "berätta en historia". Barnen skred till verket och utvecklades snabbt. De fick ingen kritik och exponerades inte heller för vävnader av vuxna konstnärer, allt för att bevisa att kreativiteten var något som bodde inom dem, någonting som de alla behärskade och inget rätt eller fel sätt att väva eller berätta fanns. Naturligtvis vävde barnen fantastiska vackra vävar.
Från början var alla barn som vävde i Ramses Wissa Wassafs studio mellan sex och åtta år gamla, men numera är de som arbetar där alla vuxna och det är vävnader från framför allt den studion som visas i Hejde.
- Men vi visar även verk från andra byar och som konstform har bildvävarna otroliga historiska rötter, från långt innan Ramses Wissa Wassaf tid. Bildvävnader har till exempel funnits i Tutankhamun grav, förklarar Anita Sundelöf.
Hon har importerat bildvävnader sedan 1980-talet och har en smittande entusiasm när hon berättar om konsten och kulturen i Egypten som med tiden blivit hennes andra land.
- Först gången jag såg en bildväv var i en kyrka i Alexandria. Den föreställde träd som står för liv och fåglar som står för kärlek. Färgerna var överväldigande och jag blev helt tagen.

Utan mönster
Hon ringde sin svägerska Barbro Ingevik och förkunnade att nu visset hon vad de skulle göra; ta med sig bildvävar till Sverige, så många att alla svenska hem fick minst en.
De flesta vävar som visas i Hejde är gjorda av vuxna, men några gjorda av barn finns också. Alla är vävda helt på fri hand, utan mönster. Det är en fin och intressant utställning vars budskap är upplyftande positivt; alla kan vara en konstnär.

Bildväveri som sociologiskt experiment

Träd står för liv och fåglar för kärlek. Men det handlar också om allt däremellan på den utställning av egyptiska bildvävar som just nu visas i Hejde. Allting började med ett sociologiskt experiment i Egypten på 1950-talet.