Björn Alskogs klocka känns lika modern i dag
Klockan fanns med redan 1967 när designern Björn Alskog i Kräklingbo ställde ut i Svensk Forms lokaler på Valhallavägen i Stockholm. Tillsammans med textilkonstnärinnan Inez Svensson och formgivaren Stephan Gip visade de svensk ny form där färg och enkelhet lanserades.
Foto:
- Det var med förvåning jag tog emot beskedet att min klocka fanns bland de 600 000 föremål som numera finns i Nationalmuseums samlingar och att den skulle vara med på den här utställningen, säger Björn Alskog.
Och när han ser på sin egen klocka med dagens ögon tycker han det känns kul att den fortfarande känns så modern.
*
Tiden, och de instrument vi fortfarande mäter den med, är central i människors liv. Det är utgångspunkten för Nationalmuseums utställning när de sätter fokus på formgivning under de senaste 500 åren, den tekniska utvecklingen i relation till de funktionella och estetiska behoven.
Med utställningen följer också en relevant fråga, är det tiden som styr oss eller vi själva som styr tiden?
I samband med utställningen ges också ut en katalog där femton skribenter ger sin syn på teknik och design.
1967 när Björn Alskog designade sin klocka var enkelhet och hållbarhet en viktig detalj liksom färgglädjen. Emaljerad plåt kunde stå emot vilket köksos som helst. Dessutom var den relativt billig. Då var Björn Alskogs klocka ett attraktivt alternativ till pendyler och tråkigt beige köksklockor.
*
Från början var Björn Alskog keramiker, bland annat jobbade han på Gustavsberg, men allt från att designa klockor till skördetröskor tog över allt mer. Leksaker har med tiden blivit hans levebröd och de flesta dagis har hans stora, fina och färggranna fiaspel i sina spelhyllor.
Det som kanske gjort honom mest berömd som designer är hans enkla och nästan helt oförstörbara trehjuling som sålts i tusental till dagis och förskolor.
Så jobbar vi med nyheter