Blandade ämnesområden i "Kust och kyrka" på Gotland
Kust och kyrka på Gotland är den innehållsligt vältäckande titeln på volym sju i Landsarkivets skriftserie Arkiv på Gotland. Omslaget visar en etsning signerad Erik Olsson, jakten Ellen utanför Visby omkring 1900.
Foto: Joel Nilsson
Boken släpptes på fredagen och vid en sammankomst på Arkivcentrum firades detta såväl med fakta i form av ett miniseminarium som med avslutande festivitas i form av mingel och snittar.
Per Stobaeus, verksam vid universitetsbiblioteket i Lund, framhåller i sitt förord att Arkivcentrum utgör en inspirerande och uppmuntrande miljö för forskare i alla möjliga ämnen som rör Gotland. De upptäckter som görs i arkivhandlingarna och det tankeutbyte som sker i lokalerna bidrar i hög grad till den ström av Gotlandica som årligen utkommer.
Och den nu föreliggande volymen sällar sig förstås till denna skara. Den innehåller historiska uppsatser från fem representanter för arkivforskarmiljön och författarkvintetten presenteras också i boken. Dessa är: Per Stobaeus, Tryggve Siltberg, Sven-Erik Pernler, Evert Melefors och Jürgen Beyer. Samtliga utom den sistnämnde fanns på plats och de redogjorde för delar av sina texter och de rön som de där framlägger.
- Det gemensamma intresset är Gotlandshistoria och vi brukar träffas. Vi hade artiklar vi ville få ut och då kom idén om att ge ut dem på detta sätt, berättar Per Stobaeus. Och vi har pratat lite löst om en ny bok...
Deras uppsatser i den digra volymen om drygt 400 sidor kretsar således kring två av de teman som präglat det gotländska samhället från medeltid till nutid: kusten och kyrkan. Följande är en del av det som avhandlas.
Per Stobaeus skriver om människoödena i Swertingska kapellet i domkyrkan samt om namnet Karlsö och Linné och alkfåglarnas namn.
- Linné systematiserade och gav namn även åt fåglar, inte enbart blommor, framhöll han.
Evert Melefors undersöker hur man skall tolka de många gotländska ortnamn som innehåller slutledet "-arve".
Jürgen Beyer diskuterar varför skeppare från slesvigska Sönderborg på 1700-talet skänkte en läktare, ett dopfat och en målad trävägg till kyrkorna i Hellvi och Rute. (Texterna är genomgående på svenska med en engelsk sammanfattning men i Beyers fall publiceras den på danska med tysk sammanfattning).
Tryggve Siltberg beskriver Gotlands Hamnordning som reglerade livet i fiskelägen och lanthamnar. Han studerar även hur Sören Norby handskades med tiondet under sin beryktade tid som länsherre och hur superintendenten Jöran Wallin kartlade det gotländska samhället och dess historia.
Sven-Erik Pernler skriver om Brigida och Jakob, två helgon som betydde mycket på medeltidens Gotland.
- Nu ska jag inte berätta mer, nu får ni läsa och fundera vidare, avslutade han sitt föredrag.
Och landsarkivarie Jan Östergren konstaterade:
- Nu har han gett oss en hint att söka efter Brigida-spår.
Och det är ett viktigt syfte med boken, att de texter som arkivforskarna framlägger skall väcka egna funderingar och kanske forskariver hos läsaren.
Så jobbar vi med nyheter