Trots sin tyskvänlighet är svenska militärer, liksom alla svenskar - högfärdiga, ärelystna och oerhört begivna på smicker och kittlande av deras äregirighet. Sovjetunionen är en storslagen och erkänd makt och har världens starkaste armé. Varför skulle vi inte försöka "uppvakta" befälskåren på samma sätt som tyskarna och engelsmännen gör? Bjuda in en utvald publik till Sovjetunionen. ... skriver den sovjetiske ambassadören Aleksandra Kollontaj i augusti 1936 till vice utrikesfolkskommissarie Nikolaj Krestinskij.
Sovjetunionens uppvaktning av den svenska befälskåren visade sig var helt fruktlös. Däremot lyckades man bättre när man vände sig till näringslivet. Sovjet blev stor kund till både ASEA, SKF och Bofors.
"I stormaktspolitikens periferi - Sverige i Moskvas politik under 1930-talet" kastar nytt ljus över just det som titeln utlovar. Tre forskare har undersökt och analyserat hur Högsta Sovjet och Sovjets Folkkommissariat för utrikes ärenden resonerade, huvudsakligen utifrån Kollontajs rapporter hem. I boken återges det stort urval av dessa rapporter och följs av en diskussion av författarna.
Författare till boken är professorn vid S:t Petersburgs Pedagogiska universitet, Oleg Ken, professorn i historia vid Vetenskapsakademins Historiska institut i S:t Petersburg och ekonomihistorikern Lennart Samuelson vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.
Kollontaj visade förakt för de relativt milda reaktionerna bland svenska socialdemokrater mot skådeprocesserna (skenrättegångarna då många höga funktionärer dömdes av en trojka och avrättades) och den stora terrorn i Sovjetunionen i slutet av 1930-talet.
För att skapa kontakter med det svenska näringslivet och kringgå den till Sovjet negative Wallenberg, skapade man en dialog med Kreuger. Denna dialog utmynnade i ett försök till samarbete men detta rann ut i sanden.
Handeln mellan Sverige och Sovjet blev aldrig särskilt stor under 1930-talet. Den avgående ambassadören i Moskva, Erik Gyllenstierna, föreslog innan han avgick 1938, att de skandinaviska och baltiska länderna skulle sluta en pakt med Sovjetunionen om ömsesidig hjälp.
Av detta förslag blev det som bekant inget och Sovjet rasade över det informella samarbete som växte fram mellan Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Från officiellt håll i Moskva, ansåg man att med detta skapades, på initiativ av England, en spets mot Sovjet till gagn för Tyskland.
Boken är intressant och skänker till eftertanke och det skall bli intressant att ta del av kommande forskning av samma slag.
Tyvärr är fortfarande vissa arkiv stängda, men tydligen finns det en hel del som forskare får ta del av.