Breven ­ debutroman av gotlänning

Kultur och Nöje2004-05-27 04:00
Fem okända brev av Cicero upptäcks på 1930-talet. I deras marginal finns tecken som man tror leder till tempelherrarnas skatt. Två hemliga ordnar jagar epistlarna. En av dessa ordnar har fötterna i nazismen. Detta är den kittlande stommen i Håkan Andersons tegelstenstjocka debutroman Breven.
Den tangerar samma genre i vilken Umberto Ecco och Lars Gustafsson visat sig virtuosa. På bestsellersidan har den en motsvarighet i Dan Browns Da Vinci-koden.
Håkan Anderson är gotlänning. Det är också den författare i hans roman som försöker knyta samman två generationer via konst, litteratur och mystiska sällskap. Öar spelar stor roll i boken. På Kreta i Medelhavet och Rügen i Östersjön utspelas viktiga delar av handlingen.
Det är imponerande att en litterär debutant gett sig på en så intrikat romanbyggnad som det här är fråga om. Rent tekniskt lyckas han. Också hans eleganta språkbehandling, med en tuktad stil, som anknyter till de tidsperioder han främst uppehåller sig i, väcker respekt.
Innehållet däremot känns tunt trots de sexhundra sidor det spelar över. I närmast turistmässiga termer beskriver författaren de många geografiska platser hans personer besöker.
Också i de många avsnitt som behandlar kärlek är han vag och allmän. Det vilar något litterärt och blodlöst och ibland rentav banalt över mötena man-kvinna. Detta har inget att göra med att dessa möten ofta utspelas i dödens skugga.
Personligen tror jag romanen skulle vunnit mycket om den stramats åt genom att berättande och beskrivande avsnitts kortats drastiskt och till förmån för själva dramatiken. Själv blir jag uttråkad under bokens långa transportsträckor och längtar efter en häftigare puls.
Breven har två uppsättningar huvudpersoner, dels litteraturforskaren Ernst Weber och mänskorna i hans liv, dels den unge svensken Jan Eklöv, som blir Webers medhjälpare i jakt på konstvetenskapligt material och också hans levnadstecknare. Båda har traumatiska upplevelser i bagaget. Den förre får anledning grubbla över ondskans väsen ända från barndomen, då han deltog i ett experiment om hur en blind sparv flyger. Den senares familj slogs sönder vid en trafikolycka. Hur de lyckas och misslyckas med sina fortsatta liv och hur Cicerobreven griper in i deras tillvaro handlar romanen om. Den visar - enligt mitt sätt att se - en mycket begåvad författare, som förlyft sig i sitt försök att skriva ett komplext verk.
Med spänning inväntar jag Håkan Andersons nästa arbete, förhoppningsvis mer koncentrerat och utan det schablontecknande som tynger Breven.



Breven
av Håkan Andersson
Albert Bonniers Förlag
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!