Brisinger: Inspelningen på Gotland innebar en känsla av frid
Regissören Johan Brisinger säger till GT att hans film är en sorts revolt, mot hans borgerliga uppväxt där han alltid lade band på sig.
Och han vill komma tillbaka för att filma på Gotland.
Johan Brisinger säger att inspelningstiden på Gotland för honom framför allt innebar en känsla av frid.
- Det gav verkligen mersmak! Alla pratade vi om att försöka köpa ett hus här någonstans!
Varifrån fick han då idén till storyn i filmen?
Han säger att hans son hade ett litet medfött hjärtfel och att det förstås lett till att han funderat en del över liv och död.
-Och när jag åker förbi Astrid Lindgrens sjukhus brukar jag tänka på vilka dramer som sker bakom de fönstren. Den lilla världen i den stora.
Stipendieperiod
Manus till filmen skrev han under en stipendieperiod på Capri, på Sankt Michele.
- I rummet bredvid jobbade Per Morberg med sin kokbok!
Han skrev rollen som pappan åt Mikael Nyqvist. Och en bild på Allan Edwall inspirerade honom att skapa rollen som den fransktalande främlingen. Och det är då han talar om lekfullheten i Hasse och Tages filmer, något han saknar djupt i dagens filmer.
Han tycker det var riktigt nervöst att visa filmen i Fårösund i går.
Även om han förstås hoppas på att filmen ska gå bra, har han ingen aning om hur det kommer att gå.
Spränger gränser
Han tar de danska filmmakarna som exempel, de spränger gränser och testar. Så vill han också göra.
- Och nu ville jag göra det här, det må bära eller brista!
Han har tidigare gjort den prisbelönta kortfilmen "En del av mitt hjärta" och långfilmsdebuterade 2006 med "Underbara älskade", som vann biopublikens pris under Guldbaggegalan 2007.
Den manliga huvudpersonen i filmen, Mikael Nyqvist, brukade börja morgnarna i Fårösund med att springa.
- Ofta sprang jag vilse och kom därför ibland för sent till inspelningen.
Han säger att joggingrundan på morgonen behövdes. Hans roll i filmen är allvarlig och svår, det var sommar och sol, fåglarna sjöng och Gotland visade sig från sin allra bästa sida.
Hamnade fel
- Jag springer för att ställa in mig på rollen.
Men en gång hamnade han borta i Bungemuseet, visste inte alls var han var. Han stoppade en traktor och frågade och fick som reaktion.
- Turister!!
Izabella Scorupco är glad att vara tillbaka på Gotland. Hon berättar att hon fick ilningar i magen förra året när hon hamnade på Visby hotell.
- Det var faktiskt i det hotellets källare 1999 som jag fick rollen i Bondfilmen Golden Eye!
Hon gillade Johan Brisingers manus från första början.
- Jag har aldrig läst ett manus så snabbt! Jag kände mig så rörd av det!
Naturligtvis har det att göra med att hon själv har barn, sex och 13 år gamla. Mardrömmen är att något händer ens barn.
Izabella Scorupco bor i Los Angeles, men tycker mycket om att filma i Sverige.
- Här gör de intressantare filmer än i USA. Här får man ta ut svängarna på ett annat sätt.
Hon återvänder i augusti och september till Sverige för att spela in ännu en uppföljare till Åsa Larssons Solstorm.
Så jobbar vi med nyheter