Brittisk skildring av punk och sorg

Född samma år som författarinnan är det här ett soundtrack även till mitt liv, från de tidigaste radiominnena, via Osmonds och Chicorty Tips pubertetenspop, via discon och punken till de sena tonåren med Vibrators, Devo och Joy Division.

Londonfödda Lavinia Greenlaw, prisbelönt poet och författare med flera diktsamlingar och romaner bakom sig, tar oss i sin första bok översatt till svenska med från tidiga minnen då hon dansar på pappas fötter till den tid då det verkliga livet tar vid.
Det är en berättelse om vad popmusik gör med människan och vad människan gör med popmusiken. "Jag sparade till skivor, läste om dem, drömde om dem, väntade på att de skulle släppas".
"Musikens betydelse för flickor" är flyhänt skriven och med många musikaliska referenser.

Det linjära berättandet gör att jag i förstone saknar ett djup i boken, det där spännande spannet i tiden. Jag får inte riktigt grepp om jaget, tiden bara rullar och låtarna avlöser varandra.
Tills någonstans mitt i. Då, först då, griper berättelsen plötsligt tag. Punken har kommit, livet är inte längre bara Wild Cherry-disco. Det är något annat, det djupnar och ter sig med ens lika sårbart som oöverblickbart.
Oron finns där, identitetssökandet och insikten sedan att "Jag var nästan sjutton och kände mig för första gången som om jag inte var ung längre men hade varit ung utan att märka det".

Det här är en skildring, i brittisk miljö, av tid som går, av självklarheter som med tiden inte längre är som de varit.
Det är på sätt och vis, mitt bland all blinkande disco och rytande punk, en roman om - sorg.

Brittisk skildring av punk och sorg

Att läsa Lavinia Greenlaws självbiografi är att göra en resa genom sin egen uppväxt.