Bungemuseet bjuder in till mat och mord
"Mat, mord och mörkermakt" heter den vandringsteater som Bungemuseet spelar upp i sommar.
Det är Bungemuseets amatörteatergrupp som spelar under regi av Tinta Lénberg och med Johanna Larsson som manusförfattare. I teatergruppen ingår ca 35 personer och under vintern/våren har man lagt ner sammanlagt ca 600 timmars repetitionstid på spelet.
Under ledning av berättaren Ulrika Pettersson och ackompanjerade av spelmansmusik vandrar besökarna så runt till de tre spelplatserna där skådespelarna iförda tidstypiska kläder gestaltar en historia som bygger på händelser som verkligen timat i bygden. Levande hästar finns med och förstärker känslan av autenticitet.
Start sker med 1800-tal och mordet. Det bygger på en verklig händelse på 1870--talet i Bunge och person- och gårdsnamn är därför fingerade.
Gården får besök av en kringresande gårdfarihandlare. En visit som slutar med att knallen, försedd med stinn plånbok, dräps med en rovkniv av äldste sonen. Denne har råkat i ekonomiskt trångmål efter att ha lånat pengar av grannen.
En historia som slutar med fängelse, vanära och fördrivning från gården sedan hela historien efter diverse lögner och förvecklingar uppdagats.
I den andra scenen förflyttas man till gästgiveriet och då är det förstås "Maten" det handlar om.
Krogpigorna får springa benen av sig medan madame håller ett vakande öga på alla; drängar, sjömän, bönder och finfolk. Det pokuleras hej vilt mellan gästgiveriets rejält beskänkta stamklientel och diverse mer eller mindre schyssta affärer görs upp eller avbryts i tid av anländande kvinnfolk.
Föreställningen avslutas med 1600-tal och mörkermakt. På Biskops gård kommer postiljonsbudet förbi och meddelar den stora nyheten att fogden är på väg.
Gamle farfar blir dålig av försöket till skatteuppbörd och botarkällingen måste inkallas och inleder en sällan skådad ritual.
Som helhet innehåller föreställningen en bra blandning av humor, buskis och seriositet. Och att publiken får fotgå med jämna mellanrum känns bara skönt efter att ha suttit ner på träbänkar och sett på den scen som just spelats upp.
Att tillvarata museets naturliga kulisser i form av byggnaderna på området är naturligtvis en kongenial idé som automatiskt skapar miljö och atmosfär åt spelet.
Så jobbar vi med nyheter