Christensens sista del om Röde Orm har seglat i hamn
I del tre flydde Orm och Toke hals över huvud från Jellinge där de druckit julen till hos kung Harald Blåtand och där Orm förälskat sig i hans dotter Ylva. Toke som rövat Haralds frilla med sig i lasten hade ställt dem båda i onåd hos kungen som givit Orm löfte om sin dotters hand.
<span class='mr'>*</span>
Tillbaka i Skåne samlar vikingahövdingen Thorkel Höge en flotta för att styra färden mot England som vid denna tid styrs av kung Ethelred "Den villrådige" och Orm blir en av Thorkel Höges närmaste män.
De rövar byte och belägrar kyrktornet i Maeldun där den kristna befolkningen förskansat sig mot vikingarna. Bland de kristna hittar Orm sin gamle trätobroder, den ilskne prästen Willibald, som kan förmedla att Ylva befinner sig i England dit hon tagit tillflykt sedan hennes far dräpts av sin egen son Sven Tveskägg.
Sjuk av längtan till kärlekens ljuva frukter blir Orm beredd till stort offer, kanske till och med låta sig döpas i vite Krist namn.
Om hur det går med denna sak och om efterspelet då Orm återser sin vän Toke skall inte här berättas för den oinvigde.
<span class='mr'>*</span>
Det är ett mustigt språk i berättelsen som kräver ett mustigt tecknande inte minst i masscener och på slagfältet där blod och avhuggna lemmar blandas med varandra. Och vid segrarnas gille är det stor efterfrågan på feta får och unga kvinnor.
Charlie Christensen har placerat mycket budskap och små vinklingar i bilderna som gör den här serien illustrerade klassiker till en rolig serie att läsa och som ger gott om tillfällen till goda skratt och små funderingar om livet här och nu.
Så jobbar vi med nyheter