Dan Leonette prövar helt nya färgskalor på Ridelius

Det är två år sedan Dan Leonette senaste ställde ut på Gotland utanför sitt eget galleri och verkstad i Mejeriet i Kräklingbo. Även den här gången på Galleri Ridelius med vernissage i dag.
Den här gången visar han naturmåleri med helt nya färgskalor på paletten. Brunröda nyanser av akrylfärg som starkt kontrasterar mot det vita. Höst, vinter och vårvinter då ljuset återkommer och återspeglas i den våta snö som fläckvis ger landskapet kontraster. Landskapet han utforskar är ännu närområdet runt ateljén och keramikverkstaden, Östergarn, Sysne och Torsburgen med sina ofantliga naturformationer. Skogsmark och stranddyner, en gammal körväg i variationer, raka furor med sina färgrika undervegetation.

*
Han berättar om sina nya kolorit på den här utställningen men också om sättet att måla hemma i ateljén under starkt inflytande av det nya mediet talböcker. Hur färgerna till ett höstmotiv får liv och skärpa till Dan Browns böcker eller Stieg Larssons Millennium-trilogi.
Bilderna hänger nu i sviter efter sin kolorit, men det skulle alltså lika gärna kunna vara efter olika författare.
Pastellfärgerna i en svit höstbilder har han aldrig använt tidigare och han tycker det är ganska pirrigt att visa dem för en publik. Och så har han ett speciellt förhållande till den gotländska vintern, som kan vara både lång, kall och fuktig - men som i bilderna ändå fått en varm kolorit som han gillar men som är känsliga att få till på duken.
Han har försökt att även använda olja på sina målningar, men det är ett material som är alldeles för långsamt för den i turbofart målande Dan Leonette.

*
Han balanserar sitt konstnärskap mellan måleriet och keramiken och även med det senare är det ständiga experiment och utveckling på gång. Inte minst när det gäller att utveckla den japanska rakutekniken.
PÅ utställningen visar han flera kollektioner keramik, främst kopparoxiderad raku och sawdust.
När Dan Leonette ställer ut både målningar och keramik är det lätt hänt att det blir för mycket, och så är det på det lilla galleriet Ridelius. Akrylmålningarna, några ganska stora dukar tvingas samman med mindre, och det finns ingen plats för tankarna vid sidan om.