De skapar med alla sinnen
I dag avslutas årets kurs i konsthantverk för födda dövblinda på Folkuniversitetet i Visby. Under den senaste veckan har tio deltagare från hela Norden, tillsammans med sina assistenter, fått pröva på gipskulpterande, smide, stenhuggeri och textilt hantverk.
Irene Persson och Ola Sjöberg med veckans alster.
Foto:
- Det är Ola som styr arbetet. Han berättar för oss hur han vill ha det, men vi håller i själva verktygen, förklarar hans ena assistent Irene Persson arbetsprocessen.
Hon har arbetat med Ola Sjöberg i sju år. De kommunicerar genom teckenspråk i handen. Något som för en okunnig är omöjligt. Kursdeltagarna är alltså helt beroende av sina assistenter för att kunna göra sig förstådda av omvärlden och för att kunna orientera sig i den.
Smakprov i tillit
Ett smakprov på hur det känns och en lektion i tillit får jag av en annan deltagare; Anjas assistent Frida Persson.
Hon sätter på mig öronproppar, hörselskydd och ögonbindel. Sedan leder hon mig genom en hinderbana bestående av stålställningar jag får krypa igenom, plankor jag ska balansera på och stenar att ta sig över. Det är en smula läskigt.
Framför allt känns det mycket.
Stenarna jag kliver på upplevs som större hinder än de skulle vara om jag fick se dem. Men jag känner mig trygg av Fridas vana ledsagande.
- Nu är du redo att förstå mer vad det här handlar om, säger hon när vi är klara och jag får ta av mig avskärmningsattiraljerna igen.
Det är naturligtvis omöjligt för mig att sätta mig in i hur det är att vara född dövblind men jag är ännu mer imponerad av gruppens arbete efter att jag genomgått hinderbanan än jag var innan.
"Vi är mer jämlika"
Anders Thorlin är lärare i stenhuggeri på Folkuniversitetet och han beskriver tiden med den dövblinda gruppen som rena magin.
- Ibland när någon av deltagarna lägger en arm på min axel och vi får en verklig kontakt, när den personen genom sin beröring tar över arbetet. Då är det magiskt. Man vet aldrig när det ska fungera, men plötsligt händer det.
Deltagarna får under de olika dagarna prova på olika konstformer. I vissa fall, som med Ola Sjöbergs skulptur leder alla dagarnas arbete till ett och samma verk.
Hans skulptur består av en sten han plockat på stranden i Visby, en smidd järnstäng och en tovad boll av gotländsk ull.
Sommarkurserna på Gotland har varit årligen återkommande i 20 år. Anne-Marie Janko arbetar som assistent i Göteborg och har varit med som ledsagare många gånger.
- Det finns så många viktiga saker med den här kursen. En av dem är att den ger assistenterna och deltagarna en gemensam erfarenhet. Den sätter oss också i situationer där vi är mer jämlika än vad vi är i vanliga fall är. När det gäller hantverk är vi också noviser, även om vi snabbare förstår hur man ska använda verktygen.
Synliggör det osynliga
Alla årets deltagare är nöjda med kursen och vill gärna återkomma nästa år.
En av anledningarna är att det är andra sinnen som kommer till användning och får njuta när man arbetar med konsthantverk än syn och hörsel. Men det finns fler säger Anne-Marie Janko.
- Det är speciellt att åka på skulpturkurs på Gotland! Det är det verkligen inte alla som får. Det är också en möjlighet som synliggör den här annars osynliga gruppen.
Så jobbar vi med nyheter