De unga prioriteras i ny kulturplan

En satsning på ungdomar ligger som första prioritet i det kulturpolitiska program, som i går klubbades igenom av kultur- och fritidsnämnden i Gotlands kommun.
I och med att det programmet antogs, har nu kultur- och fritidsnämnden ett program för sina tre stora områden, kultur, fritid och bibliotek.
- Det har varit tanken, att vi ska ha en plan för alla våra huvudområden, säger Anne Ståhl-Moussa (s) i nämndens styrelse.
Det kulturpolitiska programmet är en sex sidor lång redogörelse för kommunens syn på och vilja med kulturen på Gotland. Programmet syftar till att skapa en tydlighet i det kommunala arbetet kring frågor och beslut som rör kulturlivet.
- Det här ska vara ett aktivt dokument, inte en hyllvärmare, som ska ligga till grund för våra beslut, och det ska uppdateras minst en gång per mandatperiod, säger Inger Harlevi (m), kultur- och fritidsnämndens ordförande.
Det kulturpolitiska programmet har varit ute på remiss och godkändes i går, med vissa små korrigeringar, i nämnden. Nu ska det vidare till kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige.
- Det ska ligga helt klart till kulturtinget den 30 oktober, fastslår Inger Harlevi.

*
I programmet redogör man bland annat för Gotlands kommuns roll som uppdragsgivare och på vilka sätt kulturlivet kan utvecklas.
Bland de tyngsta punkterna märks satsningen på kultur för barn och unga, och på föreningsliv och amatörverksamhet över hela Gotland. Kulturskolan på Gotland ska utvecklas och tillgängliggöras för fler, och "den kreativa sektorn" - kulturen som yrke - ska stödjas och uppmuntras.
- För oss som bor på en ö är det viktigt att vi behåller proffs som arbetar här, betonar Inger Harlevi.
I grund och botten kommer förstås, som alltid, varje års budget att styra hur mycket man satsar på det ena eller det andra. Men, menar Harlevi, ungdomssatsningen är och förblir viktig.
- Först och främst ska det finnas pengar till ungdomarna, de är prio ett, säger hon.
Nämndordförande Harlevi hoppas på en tydligare organisation, vilket ska, menar hon, ge en på lång sikt mer hållbar ekonomi. Dessutom betonas vikten av samtal och samarbete med de olika länsaktörerna.
- Vi vill inte bara vara den kommunala plånboken, utan också den kommunala partnern, säger Inger Harlevi.
Diskussionerna kring ett nytt hus för scenkonsten är på intet sätt slut. Till skillnad från liknande diskussioner om nytt badhus respektive ny idrottsarena - där man delvis snackar om nybyggnationer - förs dock diskussionen kring scenkonsten enbart utifrån befintliga byggnader.
- En hus för scenkonsten behövs, men det går inte att säga när det kan bli av. Det är en fråga som vi ständigt jobbar på, säger Inger Harlevi.
Det kulturpolitiska programmet tas sannolikt upp i kommunfullmäktige på dess möte i november eller december.