Det här åt man

På menyn hos restaurangen i Kapitelhusgården kan man hitta läckerbitar som örtkryddade lammkotletter, honungsbrynt kål och hel fisk med spenatsås.
- Om man ska sätta det i något så när perspektiv, så gestaltar vår meny rätter som de lite rikare åt, berättar Susanne de Paulis.
Klasskillnad
För bönderna såg det annorlunda ut.
- Man åt mycket kokt kött och sparade sedan spadet som en buljong. På så sätt blev det två rätter i en, berättar Birgitta Zerpe, antikvarie på Gotlands Museum.
Under medeltidsveckan kommer Birgitta Zerpe att hålla en föreläsning angående matkulturen som den var på Gotland och i medeltidens Europa.
Fisk på sommaren
- Fiskekulturen har alltid varit stark på ön. Men den var mycket säsongsbetonad. I och med att saltet var så pass dyrt så var det inte många som kunde lägga in och spara fisk, utan det blev mest att man åt det på sommaren, säger hon.
Just fiskben har hittats i utgrävningar som också vittnar om att köttet man åt oftast kom från får och gris.
Bröd bakade man också mycket. Enkla degar, oftast av bara mjöl och vatten som stektes på häll. Man kunde också baka in mat - och fick på så sätt en slags pirog.
Potatisen hade ännu inte kommit. Det var istället rovor som gällde.
- Ja, rovor åt man i stor utsträckning fram till 1700-talet. När Linné var här och reste runt skrev han om "den fantastiska gotlandsrovan", berättar Birgitta Zerpe.
Grönsaker, då? Kål åt man som sallad. Morötter blev också populärt efter det att munkar och nunnor tagit hit dem efter sina resor.

Det här åt man

Pengar talade även på medeltiden. De rika kunde hålla sig med rökt lammfiol, örtspäckad fisk och påfågel. I de lägre stånden fick man nöja sig med bröd, sill och rovor.