Diger jubileumsbok när Landsarkivet fyller hundra
Något som givetvis kommer att firas rejält och med jubileumsaktiviteterna koncentrerade till denna vecka. Ett firande som kulminerar under onsdag/torsdag. Under onsdagen blir det öppet hus förlagt till den imposanta byggnad med adress Visborgsgatan 1 där arkivet funnits hela tiden. På torsdagen är det jubileumshögtid på Borgen med tal av bland andra riksarkivarien Tomas Lidman.
I anledning av firandet ger man också ut en diger jubileumsbok, "Landsarkivet i Visby 1905-2005". Redaktör är arkivarie Tommy Sundberg och volymen ingår som nummer tre i Arkiv på Gotland, skriftserien för Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv.
Han återfinns själv i modell 1973 på omslaget tillsammans med Elsa Svedberg. Volymens baksida visar det första protokollet 1586 i Visby domkapitels äldsta protokollsbok, Gotlands äldsta och längsta arkivserie.
Artiklarna i minnesskriften ger en bred skildring av gotländsk arkivvård under 100 år. Samtliga författare har eller har haft anknytning till svenskt arkivväsen och flertalet till Landsarkivet. Och där har genom årens lopp ett antal färgstarka personligheter haft sin arbetsplats. Oscar Vilhelm Wennersten, Richard Steffen, Ture Carlson, David Gadd fram till senare års landsarkivarier som Gunnar Fritzell, Sten Körner och nuvarande "bossen" Tryggve Siltberg.
Tommy Sundberg berättar i sitt förord om Landsarkivets tillkomst. Våren 1905 utnämndes O V Wennersten - i konkurrens med åtta sökande varav två poliskonstaplar och två soldater - till föreståndare för Arkivdepån i Visby och tillträdde 1 mars. Riksdagen hade två år tidigare fattat beslut om att inrätta en arkivdepå i det gamla kronomagasinet vid Slottsbacken. Därmed var grunden lagd för det statliga, lokala arkivväsendet.
År 1946 ändrades namnet på Visbydepån till Länsarkiv och 1958 till det ännu i dag använda Landsarkiv. Men, konstaterar Tommy Sundberg, i dagligt tal har man alltid kort och gott sagt "Arkivet". Har platsen varit densamma under de hundra åren har däremot ägarna skiftat, en lång period statliga men i dag ägs byggnaden av General Electric Real Estate (Sweden) AB.
Landsarkivens huvuduppgifter i dag är att bevara och vårda övertagna arkivhandlingar och att göra materialet tillgängligt för forskning. De fungerar också som arkivmyndighet för den civila regionala och lokala statsförvaltningen i respektive distrikt.
Minnesskriften innehåller artiklar i skilda ämnen med anknytning till arkivverksamhet. F. arkivarien Birgit Bender skriver om Landsarkivets historia 1905-1971 och nuvarande landsarkivarien Tryggve Siltberg tar hand om perioden därefter, 1971-2005. Berndt Enström, född i Roma, numera boende i Kristianstad, redovisar "Hågkomster av och omkring Arkivdepån", närmare bestämt från 1930-talet.
Tryggve Siltberg presenterar dessutom nya intressanta rön i sin synnerligen initierade artikel om Gotlands landskapssigill och äldre judiciella (knutna till politiska territorier och domstolar) sigill. Ett omfattande arbete som nog hade varit värd en egen, fristående skrift.
F. statsheraldikern Clara Nevéus följer upp med "Ett sigill på villovägar". Hon berättar om de besökande tyskarnas sigill och ger ett viktigt bidrag till de skandinaviska medeltida sigillens historia och tolkning.
Tryggve Siltberg går också igenom Waldemar Falcks ("Mannen som blivit en institution" och vars gudfar var - O V Wennersten) bildarkiv och denne presenterar ett urval ur detta i form av ett 20-sidigt bildmaterial.
Sten Körner redovisar Landsarkivets kontakter med Baltikum under rubriken "Landsarkivet far i Österled" och Tommy Sundberg redogör för "Folkbildning i Landsarkivet".
Elisabeth Siltberg skriver om "sitt" arkiv, det betydligt yngre Gotlands kommunarkiv, som hon valt att kalla Landsarkivets 27-åriga syster. Visby är en av Sveriges mest arkivtäta orter i och med att här inom de båda, lands- och kommunarkiven, ryms såväl folkrörelse-, förenings-, företags-, kommun-, lands- och landstingsarkiv.
Hon berättar också om det planerade nya Arkivcentrumet på Gotland. Här har placeringen diskuterats fram och tillbaka. I dag är det främst mark i kv. Orion som är aktuell.
Arkivarierna Maria Larsson och Jan Östergren skildrar i "Bakom och framför kameran" samlingarna av foton; topografi och ateljéfoton.
Byrådirektör Biritte Lund har med bistånd av Birgit Bender och Gerd Hedlund sammanställt en förteckning över alla anställda och Tryggve Siltberg bidrar med en bibliografi över litteratur med anknytning till Landsarkivet.
I minnesskriften finns allt från seriös forskning till dramatik och goda historier.
Dramatiskt var det under skogsbranden i Kräklingbo 1992. 10 juli övervägdes evakuering av befolkningen i socknens centrala delar. Från landsarkivet telefonerade man till prästgården och uppmanade prästen C G Hjalmarson att stänga arkivdörren ordentligt men inte ta med sig några arkivhandlingar i bilen om de tvingades utrymma. Som väl var lyckades brandkårerna rädda bebyggelsen.
Som avslutning något lättsammare:
Landsarkivet var tidigt rökfri miljö även om exempelvis den excentriske O V Wennersten rökte sin pipa oavsett var han befann sig. Men när dåvarande landshövdingen Einar Gustafsson 1975 för första gången besökte Landsarkivet, försedd med cigarr, upplystes han myndigt av dåvarande landsarkivarien Sten Körner att "Här är rökning förbjuden". Något mycket speciellt för den tiden.
Slutsatssen efter en genomgång av minnesskriften är given. Landsarkivet har och kommer även framgent att spela en stor roll som kunskapsbank inom många sfärer av den gotländska forskningen. Därom råder ingen tvekan:
Så jobbar vi med nyheter