Direkt mot kärnpunkterna

Med bägge fötterna på jorden står Katarina Kieri och undersöker ?möjligheten att ta herraväldet / över sina drömmar?. Hon är ruskigt bra, denna fyrtioåriga poet, bosatt i Roslagen men med sin barndoms förflutna i Luleå. Det är tolfte året hon är med och utformar den moderna svenska lyriken och hon gör det utan choser, rakt på sak. Hon vet att det gäller att betrakta inte bara valven och rondellerna utan också flyttfåglarna.
Men hon är klar också över detta, att när man till sist släppt ?taget på Jysk Bäddlager? och släppt ?in katten i Sankta Maria? då gäller det ta mig fasen ?Att sätta sig ned i en grön fåtölj/ och begrunda det hela?.
Och det är det hon gör.

Den märkliga titeln ?Den röda fläcken på fastighetsmäklarens hals? är direktplockad ur en av dikterna:

Det är så ödsligt vid havet.
Orgelmusiken tränger inte ut genom stenväggarna
och ytbärgarna går på kurs,
de lär sig att hantera den bottenlösa skräcken
i de drunknandes ögon.
Naturen har sina sidor, det mesta tiger
och en tärna kan störtdyka när man minst anar det.
En kvinna cyklar förbi,
I hennes blick dröjer något,
den röda fläcken på fastighetsmäklarens hals.

I den strofen har ni hela den handfasta Katarina Kieri som oförfärad riktar blickarna mot världen hon befinner sig i och de signaler den ger ifrån sig.
Med den ilsket gula höstfibblan lyckas hon slå både ett och annat i huvudet, till exempel ?män i karriären? som ?rätt vad det är åker . till Prag och går på nattklubb/ eller träffar en kollega på Obceni dum?.

Genom dikterna tonar reminiscenser från andra tiders poeter, som Artur Lundkvist och hans generation. De anas bakom formuleringar som nedanstående, även om innehållet hos Kieri är ljusår från deras:

Om man hade en telefon på rummet kunde man ringa till Karlavagnen,
vissa kväller får man prata om nästan vad som helst.
I vissa av samlingens dikter ligger novembertyngden grå över fraserna.
I andra ringer en längtan efter en dialog med någon kallad ?den åldrade poeten?:

Om att störta genom skare, genom vinterisar,
om sprucket ljus.
Om det kunde vi tala.

Sverige äger just nu en grupp viktiga poeter mitt i skapelsekraften. Katarina Kieri är en av dem och hennes tilltal är enkelt och distinkt och för rakt in mot kärnpunkterna.