Djuriskt kul i Klinte

Att det snart är presidentval i USA bryr de sig inte om. Inte heller tar de någon notis om att Kajsa Bergqvist lagt ner sin friidrottskarriär. Och inte ett endaste litet fjuttigt ord om Grammisgalan. Däremot drivs det friskt med Nord Stream, Pigge Werkelin och flytten av kommunens växel från Visby till Hemse. Som vanligt är det de lokala händelserna som står i centrum för den årliga nyårsrevyn på Rondo i Klintehamn.
Den här jubileumsupplagan innehöll en blandning av sångnummer, dans, sketcher, satir och buskis. Även om förbättringen sedan genrepet var astronomisk så syntes det att det var lite nervositet inblandad under premiärföreställningen. Replikerna satt ännu inte helt perfekt.
- För första gången hade jag premiärnerver faktiskt, säger Julia Bendelin, en av aktörerna i "Dundakalas".
Men hon har gott om tid att förbättra sig. Det är en hektisk period som väntar för Gotlandsrevyns ensemble, med 27 föreställningar på en dryg månads tid.
- Det är nu det är som roligast, nu har vi bara godbitarna kvar, säger Julia Bendelin.
Innan kaffepausen fick publiken återse gamla karaktärer från tidigare år. Skicklige Evert Jansson guidade åskådarna genom den tioårsjubilerande Gotlandsrevyns eget revymuseum. Och publiken fick ännu en gång stifta bekantskap med Radioteatern, Fem myror är fler än fyra elefanter och gotlands landskapsdjur. För första gången i världshistorien fick man också på fem sekunder se en bitter sopgubbe förvandlas till smäktande frikyrkopastor med en maffig gospelkör i ryggen.
Den andra akten innehöll mer traditionell nummerrevy. Tempot blev snabbare och skämten fler.
Avancerad koreografi blandades med fartfyllda shownummer och det var sången, dansen och musiken som lyfte den här revyn. Julia Bendelin, som gjort huvuddelen av koreografin var strålande, både som dansare och sångerska.

Igenkänningsfaktorn var hög och de flesta i den halvfulla salongen verkade gilla vad de såg. Det kändes över huvud taget påkostat, glittrigt och glamouröst. Men frågar ni mig så kunde många nummer lika gärna ha strukits till premiären. Alltför många inslag var snygga och välgjorda, men poänglösa. Drottning Silvia är till exempel bra mycket roligare i originaltappning än i Gotlandsrevyns regi.
Ibland önskar jag också att man vågade ta ut svängarna lite mer och presentera en skarpare satir. När man ändå gör ett nummer om spelmissbruk borde väl Svenska spel kunna få sig en känga?
Allsångsledaren Bosse Larsson har sett samtliga elva nyårsrevyer på Rondo. Själv medverkade han i de fyra första, men tyckte att den här upplagan höll bättre klass.
- Det fanns väldigt många bra nummer i år. Men jag tycker nog att Radioteatern var allra roligast, säger han.
Han uppskattar särskilt att Gotlandsrevyn i stort sett är befriad från dasshumor.
- Jag var nere i Falkenberg och såg Stefan och Christers revy för en tid sedan. Det var fullständigt pinsamt att se, även om stora delar av publiken ändå vek sig av skratt, säger Bosse Larsson.