Död poet högst levande
På lördagen firades den finlandssvenska poeten Edith Södergrans 114 födelsedag.
Sällskapets ordförande Birgitta Boucht, hitrest från Finland, inledde firandet med att läsa en text som hon skrivit till fjolårets kvinnodag, med Edith Södergran i tankarna.
- I "Framtidens skugga" frågade hon sig "Vad är mitt hemland? Likgiltigt vad". Hennes hemland är i läsarnas upplevelse av hennes dikter och de finns i hela världen. Sällan har en död poet varit så levande, säger Birgitta Boucht.
Edith Södergrans dikter har översatts till 30 språk, senast samiska, en inte helt lätt uppgift för översättaren, eftersom samiska saknar ett ord för själ, vilket Södergrans dikter däremot inte gör.
Edith Södergrans-sällskapet, som grundades 1984, har 300 medlemmar, företrädesvis i Finland, men även i Sverige och elva andra länder.
- Vad skulle Edith själv tycka om sitt sällskap, skulle hon ens vilja vara medlem? undrar Birgitta Boucht.
Något svar på detta finns naturligtvis inte, men Edith Södergran lär ha fantiserat om storslagna fester. I ett brev till Hagar Olsson, den 29 januari 1919, skriver hon "Vi har ett stort gammalt ruckel till hus, obeboeligt om vintern men kunde om sommaren passa fabelaktigt väl till "kokous" för vårt folk från Finland och Ryssland, vi kunde ha en gudomlig fest med druckna tal ".
Med detta i åtanke högtidlighåller sällskapet årligen hennes födelsedag och då bjuds det alltid på hallontårta.
Förutom det årliga födelsedagsfirandet ägnar sig sällskapet åt forskning om Edith Södergran, anordnar seminarier om poeten och årligen reser man till byn Raivola, dit Edith Södergran flyttade blott några månader gammal.
Vid födelsedagsfirandet på Almedalsbiblioteket visades filmen "Edith Södergran och jag - en reseberättelse" som dokumenterar just en sådan resa till Raivola.
Tillsammans med gitarristen och sångaren Tobias Fröberg, sjöng Ylva Olsson några av Södergrans texter, från den egna skivan "Jag anar ren mig själv".
- Vi har valt några av de texter som vi tycker bäst om, säger Ylva Olsson och det stämningsfulla framträdandet inleddes med dikten "Stjärnor".
- När natten kommer står jag på trappan och lyssnar, stjärnorna svärma i trädgården och jag står ute i mörkret. Hör, en stjärna föll med en klang! Gå icke ut i gräset med bara fötter; min trädgård är full av skärvor.
Efter fikapaus med utlovad hallontårta och kaffe, läste Tua Forsström lyrik och festdeltagarna fick även ta del av ett möte mellan Edith Södergran och Selma Lagerlöf.
Så jobbar vi med nyheter