Dragspelsprofilen Dolle Muthas firar 50 år med sin musikaffär

Det är en källare full av musikinstrument och utrustning som möter besökaren. En varuleverans har just anlänt och en Casio blockerar ingången. I källarfönstren står de musicerande figurer, bland andra ?Maracasgubben?, som många minns från Södervägseran. För Musiktjänst är det åtskilliga gotländska musikanter, professionella såväl som amatörer, som kommit i kontakt med under det gångna halvseklet.
Musiker med för tillfället bristfällig ekonomi beviljades köp på avbetalning för att kunna få ta med sina högt eftertraktade instrument. En kundvänlig attityd som än i dag sitter i. Under GA:s besök kommer en man för att hämta ett genomgånget dragspel. Kostnad: Noll. ?Det var så lite jobb?.
Och på senare år har han också fått ett konkret bevis på musikernas tacksamhet. 2003 fick Dolle Muthas ta emot Bacchi Bröders pris ?Vandringskäppen? när det delades ut för första gången, ett pris som tilldelas någon som gjort/gör mycket för öns musikliv.

Öppnade 1955
22 januari 1955 startade företaget på Söderväg i Visby. (Men redan innan Dolle Muthas öppnade sin affär på Söderväg var det musikaffär i lokalen, då i Sigge Jakobssons regi). Fram till 1989 återfanns man i den lilla lokalen, sedan blev det en något större och flyttningen innebar också adressbyte, från Söderväg 4 till 6. 1997 flyttade man så ut hela rörelsen till Vibblevillan på Bygelgatan.
- Sista anhalten och den är störst hittills, konstaterar Dolle Muthas.
Anledningen till att Dolle satsade på musikbranschen var att han blev kontaktad av företaget Albin Hagström som låg i Älvdalen, Dalarna. Företaget tillverkade dragspel och senare även elgitarrer och hade en rikstäckande butikskedja.
- Jag jobbade på Sundströms bilaffär när de hörde av sig och undrade om jag ville förestå deras affär på Gotland, de satsade på en butik i varje landskap, ungefär som franchisetagning i dag. Anledningen till att jag blev tillfrågad var att jag vunnit Gotlandsmästerskapet i dragspel 1946 och 1952 (han vann sen också -57) och dragspel var ju deras stora produkt och de ville ha någon som spelade själv.
- Jag tände på direkten. Dragspel då var enormt stort, alla skulle spela.

En gyllene epok
Veritbabla dragspelskampanjer ägde rum, man åkte runt i bygegårdarna och lanserade instrumentet. En gyllene epok som varade fram till 1962.
- Då kom rockgitarren. Jag fick sadla om. Jag fick börja spela kontrabas, den låg nära dragspelsbasen.
Men dragspelet var bara ute ur bilden några år. 1968 kom det igen med fulll kraft. Och sen har det hållit sig kvar.
- Nu är det väldigt populärt i musikskolor igen. Det har aldrig varit så mycket uthyrning som när höstterminen började i fjol. Ingen vet vad det beror på.
Instrumentet i sig är inte särskilt billigt. Ett nytt dragspel av hyfsad klass betingar omkring 12 000 kronor och ett begagnat 5 000-6 000. (Värde noll betingar dock det dragspel som under uppmärksammade former sprängdes utanför P 18 för ett tag sedan, detta liksom efterträdaren givetvis inköpta hos Dolle).
- För övrigt pianodragspel, påpekar Dolle. De är inte så vanliga i dag, det är knappspel som dominerar.
Men man säljer förstås inte bara dragspel. Gitarrer är alltid populära och munspel, under senare tid hemmakeyboards. Samt tillbehör som stämapparater och slitprylar som strängar och trumstockar förstås. (På väggen i trappan till källaren hänger för övrigt ett antal läckra gitarrer av märken som Gibson, Levin, Hagström, vilka tagits i inbyte genom åren, instrument som i dag är av klar samlarkaraktär).
- I dag säljs det också instrument som cittror och concertinor. De yngre går ifrån det elektroniska. Den levande musiken har också fått en renässans, det låter bra utan men det är inte lika kul. Jag vet inte vad som skulle kunna döda den levande musiken, konstaterar Ulla-Britt.

Framtiden
Dolle Muthas, i dag 78 år, drabbades av stroke 1999. Han har kommit starkt tillbaka men i dag har hustrun Ulla-Britt huvudansvaret för verksamheten.
- Det var väldigt illa när det var som sämst. Han kunde inte ens spela ?Gubben Noak?. Men det var på med dragspelet igen och det gick och i dag spelar han ?Drömmen om Elin? och andra låtar, berättar Ulla-Britt. Och när dörrklockan ringer, då skall Dolle ner och ta emot kunderna.
Hon menar att familjens hobby vid sidan om musiken, djuren, starkt bidragit till tillfriskandet. I villan ryms ett mindre menageri; hundar, katter, fåglar, fiskar, ödlor.
- Det är läkande och för bort tankarna från det som är tråkigt.
Och man tror henne när Dolle tar fram dragspelet och Ulla-Britt placerar papegojan Abbe på axeln och denne börjar ?sjunga? synnerligen högt och intensivt till Dolles dragspelstoner. Fascinerande.
Men annars är det således musiken som gäller i första hand. Och då allra främst förstås dragspelet. Vilka har då dessa entusiaster som sina personliga favoriter? Svaren kommer prompt:
Dolle: Andrew Walter.
Ulla-Britt: Calle Jularbo.
Två svenska klassiker således.
På lördag firar man företagets halvsekel med öppet hus. Det blir naturligtvis levande musik. Kalle Jacobsson skall spela och även Dolle förstås. Och så blir det lotteri på en Ibanez-gitarr där varje lott motsvarar handel för en viss summa.
Och i framtiden kommer det att rulla på som nu.
Ulla-Britt Muthas:
- Det fortsätter så länge jag har ork, lust har jag.
Ulla-Britt har huvudansvaret och Dolle är ständigt på plats redo att ta hand om kunderna.