En allvarsam lek med ord
I år gör hon sig hörd i knappt femtiotalet dikter, de flesta mycket korta, samlade under titeln ?Uppland?. De är knutar av koncentration och pulser av rytm. Stilbrytningarna är branta och svindlande och åstadkoms ofta genom att Aase Berg utnyttjar ljudassosiationer och därmed hela tiden bryter upp innehållet och vidgar det mot nya, ofta smärtande, utblickar. Och mitt i alltsammans en bulnande ömhet:
Kräva liv Idissla Akta krokben
kavla liv alfabön lilla grodd
underliv elfenben analfagrönbete
i magen
Plötsligt kan Aasa Berg mitt under sitt dissekerande av den medelsvenssonska idyllen kasta in en välkänd fras, till exempel Evert Taubes diktrad ?Se hur hela Uppland står i lågor? och använda den som en svetslåga som ?bränner gräns?.
Fenomenalt bollar hon med enskilda bokstäver, petar dit en, som n:et i gräns och förvandlar det välkända ?bränna gräs? till något annat och hetare. Eller byter ut ett par andra, som i dikten ?Varmkompost?, där hon väljer bort ordet stoft mot doft och därmed förvandlar förruttnelsen:
Fruktbära byltet
i äppelsjälen
stanken i tanken
förmultnar till doft
I något slags klarsynt maktlöshet bankar Aase Berg mot tomteboväggarna inom vilka tiden tickar på och hemtrevnaden sticks medan malen gör sitt i det varmgosiga:
Fyra väggar överallt
väggklockan tickar syre
Aldrig mer ska det bli kallt,
mitt lilla mufflonpyre
Gullfiberbalen, isoleringsduk
I härden en brasa
så hemstickigt mjuk
Den ullrande värmen
I skäggstubbe
huggkubbe
ylletröjluddet
bor malen
Aase Bergs ordfantasi tycks outtömlig. I teknisk mening är den lekfull men det finns inte ett uns av sprallighet i hennes allvarsamma undersökning av hur långt vardagsbelåtenheten bär och var den punkt finns bortom vilken balansen äventyras, där ?Vi hänger i luften / svävar mellan liv och död / u. p. a.?.
Så jobbar vi med nyheter