En bok bara om vikingar
Det är förstås med anledning av vikingaåret nästa år som årsboken flödar över av vikingar. 20 uppsatser skrivna av nästan lika många experter ? de flesta inom länsmuseets väggar ? ger en bred bild över vikingatidens Gotland.
Här finns, naturligtvis kan man säga, Dan Carlsson med sina favoritämnen gårdar och hamnar, liksom Majvor Östergren med sina skatter. Och, faktiskt, har hon lyckats få med ett kapitel också från Fårö!
Malin Lindquist tar upp bland annat vikingafärderna och vikingarnas matvanor, och Maria Domeij försöker koppla samman vikingarnas skaldekonst med vikingatidens typiska bildspråk, slingrande djur i fantasifulla mönster.
*
Gun Westholm, som efterträtt den mångårige redaktören Birgitta Radhe, berättar kring vikingarnas religion och tar även upp vikingakvinnans ställning. Jodå, hon var inte bara hemma och skötte gården när maken var ute på viking, utan kvinnor fanns också med ute på resorna och flera runstenar har blivit resta av kvinnor.
Runstenar, ja. Om dem skriver Thorgunn Snaedal som bland annat tar upp de gamla gutarnas namn. Vikinga-Gotland hade mycket av egna namn som inte förekom på fastlandet medan vanliga namn som Björn och Sven inte alls använts på Gotland.
Om bildstenarna, främst om de senast funna, skriver Per Widerström och Johan Norderäng .De tycker att bildstenarna hamnar i skuggan av runstenarna, men samtidigt annonserar de om en ny bildstensbok efter Lindqvist och Nylén.
*
Spillings i Othem får förstås stor uppmärksamhet och i flera uppsatser berättas inte bara om den rekordstora skatten utan också om bebyggelse, fyndet av baltiskt brons och om de unika mynt som skatten innehåller. Om mynt skriver också specialisten Kenneth Jonsson.
Lena Thunmark-Nylén berättar om de tunga bokverk och deras författare som beskrivit gotländsk järnålder - och då främst det snart färdigställda ?Die Wikingerzeit Gotlands?. Men hon är blygsam och nämner inte att det är hon själv som står bakom det sistnämnda jättearbetet. Hon beskriver fynden i verket och ger samtidigt en bra bild över vikingatidens Gotland.
Särskilt många nyheter finns väl inte i årsboken även om jag till exempel inte tidigare läst om runornas förnamn eller om Gunilla Wickman-Nydolfs spännande fynd från gamla A7-fältet där Preem byggt sin bensinstation. Om man saknar något i bakomen kan det vara ett inslag om dagens nyvaknade vikingaintresse som visar sig bland annat i skeppsbyggen som Krampmacken och i de projekt som genomförs vid högskolan.
Men boken ger en mycket bra och bred sammanfattning över vikingatidens Gotland, och hur tydligt som helst ger den oss en riktigt bra anledning till att vi nästa år utlyser Gotland Vikingaön.
Så jobbar vi med nyheter