En "Gotlandsmodell" för kulturen

DET BÖRJAR bli lite spännande. Bara en dryg månad kvar tills den statliga kulturutredningen lägger sitt förslag den 12 februari. Hur mycket intryck har man tagit av sina många kontakter och av Skuggutredningen? Eller är det direktiven som mest fått styra?
Vi får ge oss till tåls, men ha en beredskap att också från Gotland söka påverka under processen fram till ett beslut i Riksdagen.
Gotland kommer naturligtvis att påverkas av en ny kulturpolitik. Men vi kan också påverka vår egen kulturpolitik. Den begynnande offentliga kulturdebatten under senhösten känns lovande. En viss mobilisering har skett. Det kulturpolitiska handlingsprogram som utarbetats kan nog behöva ytterligare kommentarer innan det tas upp till beslut i kommunfullmäktige.
Kulturförvaltningen borde överväga att avvakta den statliga kulturutredningens förslag för att se om där finns tankar, idéer och strömningar som kan behöva övervägas också här. Att det i sin tur kan leda till en konstruktiv debatt och att finna forum för många att komma till tals. Dock utan att det blir en långbänk för att forma ett kulturpolitiskt program.

*
EFTERSOM kultur också bör ses som en "basnäring" på Gotland är det nödvändigt att diskutera ekonomin, såväl direkta kostnader som spin-off-effekter. Att våga ta ett nytt helhetsgrepp. Att väga in ett procentmål, som förts fram tidigare i debatten.
Det kanske rent av kan vara dags att överväga en "Gotlandsmodell" för kulturpolitiken.
En modell som växer fram gemensamt mellan politiker, kulturskapare och kulturkonsumenter i vid mening. En modell med nya intressanta ingredienser som kan bli en motor i en utvecklingsprocess för att nå de mål vi alla strävar mot i Vision 2025.
Dags alltså att fortsätta kulturdebatten efter alla helger med mat, dryck och julkultur.