Många muslimer betraktar modern vetenskap som ett gudsförnekande västerländskt påfund och har glömt de bidrag som muslimska lärda kom med för 1000 år sedan, skriver vetenskapshistorikern Jim Al-Khalili i "Nytänkarna. Den arabiska vetenskapens gyllen tid".
Det vore ett grovt misstag att peka ut enbart religiös konservatism som orsaken till avsaknaden av vetenskapliga framsteg. Det föråldrade administrativa system som ärvdes från kolonialherrarna har inte ersatts. Bristande vilja att reformera, ta itu med korruptionen och modernisera utbildningssystemet, bär en långt större del av ansvaret.
En viktig orsak till att det islamska väldet tappande sin världsledning inom befintliga vetenskaper, menar Al-Khalili, var att man inte anammade tryckpressen fort nog. Först 1727 började man i Turkiet använda tryckpress och då endast för att trycka böcker om historia, geografi och språk.
Det kristna Europas erövring av Spanien gav stor effekt, då renässansens vetenskapsmän fick tillgång till biblioteken i Toledo, Córdoba och Granada. Hela det arabiska kunnandet, inklusive i Europa glömda grekiska skrifter, översattes till latin och tillfördes den europeiska forskareliten. Viss litteratur kom att leva länge.
En arabisk bok användes som huvudbok inom medicinsk utbildning i 500 år. Många arabiska namn latiniserades och texterna togs lättare emot. Däremot dröjde det många hundra år innan de indiska-arabiska siffrorna accepterades.
Kyrkan betraktade tecknen som magiska och farliga. När man väl accepterat siffrorna, tog man även till sig landvinningarna inom matematik och andra vetenskaper. Algebra och division kan med svårighet räknas med hjälp av romerska siffror.
Översättningen är välutförd och god svenska används. Det gör att den ibland svåra texten lätt kan läsas även av en som inte är matematiker eller fysiker.