Jag hörde en historia. Den är berättad av en man som jag respekterar. Han har publicerat den i en stor internationell tidning - om Ni nu undrar om historien är sann eller inte.
Mannen gick till livsmedelsbutiken för att handla. På hemvägen tittade han in i ett konstgalleri. Där var vernissage. Mannen ställde kassen med matvaror på golvet. Utställningen var tankeväckande och han gick hem, men glömde matkassen.
Hustrun frågade om det han skulle handla. Jäklar, sa mannen, jag glömde matkassen i konstgalleriet. Mannen sprang tillbaka.
- Vi har letat efter Dig överallt. Vi har ställt Din skulptur på en sockel mitt i lokalen. Men Du har inte signerat ditt verk, sa galleristen.
- Det är inte ett konstverk, det är min matkasse från butiken, sa mannen.
Verk i tiden
Då skrattade hela vernissagepubliken och galleristen höll ett tal och sa att mannen inte bara är en viktig skulptör utan att han också har humor.
- Ja, det syns i hans verk, sa en svartklädd konstvetare i publiken, se bara hur ketchupflaskan sticker ut med baconpakten som bakgrund. Jag tycker det är kongenialt med det ekologiska vetemjölet ovanpå colaburkarna.
- Genialt, upprepade en annan svartklädd, se hur svampsoppan kontrasterar mot tomatsoppan. Andy Warhol kan inte ha gjort det bättre!
- Jag är glad att kunna visa detta verk, sa galleristen till publiken, det är ett verk i tiden som leder till nya tankar om människans utsatthet i det ekologiska systemet.
- Men snälla Ni, sa mannen, jag är glad för Er uppskattning, men min fru väntar på den här matkassen. Jag måste gå hem med den.
- Gå hem med den, sa galleristen, jag har sålt den till en köpare för ett hundra tusen kronor!
- Men det är ju bara matvaror från butiken för cirka hundrafemtio spänn, sa mannen.
- Skit i varorna. Det är vad Du gjort av dem och det värde de nu har fått som konstverk. Ingen kommer att se på den här skulpturen utan att tänka på just Dig som skapat den. Med det här verket har Du sagt det Andy Warhol försökte säga i hela sitt liv innan han blev skjuten, sa galleristen.
Usla recensioner
Nästa dag sprang mannen till livsmedelsbutiken och köpte en ny kasse matvaror. Den här gången mycket större och dyrare och han gick direkt till konstgalleriet.
Efter en tid fick mannen en egen separatutställning med matkassar. Men recensionerna blev usla.’
Framgången på den första utställningen har stigit konstnären åt huvudet, skrev en känd konstkritiker - det som en gång var ett genomtänkt koncept med kattmatsburkar, oxfilé och exotiska såser i mångkulturella variationer med revolutionär slagkraft, det är nu exklusiva marmelad- och chokladburkar och krimskrams. Skickligheten med materialet är borta och allt är som en strukturlös samling matvaror.