En högaktuell och obekväm berättelse om Tibets historia

Eftersom vi närmar oss de Olympiska Spelen i Kina har Thomas Lairds senaste bok "Historien om Tibet" blivit mycket aktuell.
Den är aktuell eftersom Kina sedan 1950 ockuperat Tibet. Det var en mycket brutal och blodig invasion där kinesiska soldater avrättade massor med buddhistmunkar och förstörde en otrolig mängd urgamla kloster med kulturskatter.
I dagsläget vill den kinesiska regimen få världen att glömma att man ockuperat landet och försöker ändra verkligheten genom att påstå att Tibet utgör en historisk del av kinesiskt territorium.

De senaste åren har Kina blivit ett verkligt eldorado för länder i västvärlden, som tycks se genom fingrarna när det gäller landet Tibet som befinner sig i skuggan av Kinas ekonomiska under. Företag i väst är rädda att gå miste om den stora marknad som Kina utgör. Allt fler multinationella företag förlägger sina industrier till Kina eftersom lönerna är låga.
Den tibetanska buddhismen har spelat en mycket viktig roll i Tibets historia. År 1959 flydde tibetanernas andlige ledare den fjortonde Dalai lama, Tenzin Gyatzo, undan kineserna till norra Indien där han än i dag lever i exil tillsammans med fler än 135000 andra tibetaner.

Dalai lama är en viktig symbol för tibetanerna. Exilen har fört med sig att Dalai lama reser världen runt och träffar makthavare för att påtala Tibets situation och han har blivit en viktig talesman för icke-våld.
Dalai lama har varit välkommen i de flesta länder under många år men nu börjar hans besök tydligt bli obekväma. Under december besökte han Italien men han fick inte träffa vare sig landets regering eller påven.
Påven Benedictus lyssnar till Kinas varningar mot att ta emot Dalai lama. Den kinesiska regimen har efter många års konflikt med den katolska kyrkan nämligen gjort en helomvändning och plötsligt utsett två katolska biskopar i Kina, som båda godkänts av Vatikanen.

I en strävan att återge Tibets riktiga historiebeskrivning har journalisten Thomas Laird under tre års tid genomfört en lång rad intervjuer med Dalai lama och arbetet resulterade i boken "Historien om Tibet". Boken behandlar 1 400 år av tibetansk historia.
Tibet har idag en yta av 1,2 miljoner kvadratkilometer och en folkmängd på 2,6 miljoner. Det ligger på en högplatå på 4000 meters höjd och är världens mest svårtillgängliga land. Anledningen till att Kina fick intresse för landet är främst Tibets naturtillgångar: stenkol, järnmalm, koppar, olja, tenn, aluminium och vattenkraft.

"Historien om Tibet" ger en bakgrund till konflikten mellan Kina och Tibet och aktualiserar den infekterade frågan om vem som egentligen har rätt till Tibet.
Thomas Laird skriver i boken att den kinesiska regeringen kallar invasionen av Tibet år 1950 för en "fredlig befrielse", trots att Tibet hade en egen regering, valuta och armé och i stort sett saknade kinesiska invånare före 1950.
I dag säger Beijing att en rad kinesiska regeringar oavbrutet styrt Tibet och Kina sedan Djingis khan och hans efterföljare erövrade båda länderna och resten av Euroasien på 1200-talet.
Den kinesiske presidenten Hu Jintao hävdade år 2005 att Tibet hade varit en "omistlig del av kinesiskt territorium", från tiden för den mongoliska erövringen och framåt. Sedan 1912 har kinesiska skolor lärt ut denna historia till generation efter generation av elever.

Hur började civilisationen i Tibet? Dalai lama berättar i boken att man med ledning av arkeologiska fynd kan komma fram till några saker beträffande de första tibetanerna. Det verkar som om de först bosatte sig i västra delen av Tibet och sedan långsamt förflyttade sig österut.
Enligt arkeologiska rön började den tibetanska civilisationen mycket tidigare än vid tiden för Buddha-kanske för 6 000 eller 10 000 år sedan.
Man tror buddhismen kom till Tibet ungefär 600 e. Kr. Det fanns äldre traditioner i Tibet vid den tiden och buddhistiska lärare försökte hitta kopplingar till dessa traditioner. De försökte inte skriva om de gamla myter och historier som fanns, utan försökte koppla buddhismen till dem.
Exakt när tibetanerna utvecklade ett språk, en kultur och en gemensam uppsättning trosföreställningar som kan identifieras som tibetanska är omdiskuterat bland det fåtal forskare som på allvar ägnar sig åt Tibets historia.