En levande basutställning om Gotlands ursprung

I dag invigs "Gotlandium - 430 miljoner år av Gotland" - en ny del av Fornsalens basutställning som fått sitt namn av den tidsperiod då Gotland bildades för 430 miljoner år sedan. Tidsperioden benämns numera "silur" eftersom engelska geologer vann dragkampen om vilket namn som skulle vara det officiella.
Så sent som på 1970-talet blev det också allmänt vedertaget att kontinentalskivorna befinner sig i ständig rörelse och att kalkstensklippan som i dag är Gotland bildades vid ekvatorn i ett varm och grunt hav med mängder av koraller och ett i övrigt rikt djurliv.
Skelett och skal av döda djur och organismer hamnade som sediment på havsbotten och förstenades. Silurlagren pressades samman innan kontinenten begav sig norrut på en ständig och nu 430 miljoner år lång resa. Gotlandium hamnade ovanför de två tidgare lagren, ordovicum och kambrium, som i sin tur vilar på utberget.
På utställning finns bland annat borrkärnor från Öland som visar hur de olika lagren ser ut. Här visas också borrkärnor från File hajdar som visar de gotländska kalkstenslagren, men de borrkärnorna är inte så djupa att man kommer ner till ordovicum eller kambrium.

*
Gotlands geologiska historia blir både levande och intressant när antikvarie Sara Eliasson tillsammans med illustratören Ingela Almgren presenterar både nytt och äldre nu uppfräschat pedagogiskt material. Att studera och utvärdera det enorma fossila material som Gotland erbjuder har väl de flesta av oss många gånger gjort, och även förundrats över, men här blir allt satt i sitt sammanhang.
Ingela Almgren har tecknat och målat det enormt rika djurlivet i havet och i montrar kan vi sedan studera fossilerna. Fornsalen förfogar över närmare en halv miljon olika gotländska fossiler varav flera är typexemplar av sin art. Huvuddelen av samlingarna kommer från Visby läroverks samlingar som antingen köpts in eller samlats in av läroverkselever under bland annat lektor Masse Klintbergs ledning.
Masse Klintberg samarbetade med Riksmuseet och det gjorde även geologen Munthe som hos bonden Petter Närstrand vid Smiss i När räddade den unika kalkstenshäll med sjöliljor som nu finns att beskåda på Riksmuseet. Hällen med sina oerhört vackra och detaljrika liljor finns nu som kopia på Fornsalens utställning.
Riksmuseet köpte kalkstenshällen för en krona och de betalade även för option på fler hällar om det skulle dyka upp fler vid senare grävarbeten. Ytterligare hällar borde funnits utan att de hittades, men bonden Närstrand ska ha yttrat: "då skulle ni sett den jag redan murat in i spisen".

*
Det fossila materialet innehåller fler typexemplar, bland annat den bläckfisk (phragmoceras) som hittades av ännu en annan läroverkslektor i Visby - Gustav Lindström.
På utställningen visas också en provkarta på de färger som den gotländska kalkstenen har på olika djup och platser, som den röda hoburgsmarmorn eller karlsömarmor.
Och materialet är oändligt - fortfarande i dag dyker det upp nya rariteter när geologer är ute i naturen och vandrar längs de gotländska stränderna för att studera Gotlands ursprung för drygt 400 miljoner år sedan.