En otidsenlig betraktelse

"Den absolut viktigaste och avgörande profilbäraren är dock alla vi som bor, lever och verkar på Gotland. Gotlänningarna är jordnära och familjekära. Vi strävar efter det som är naturligt, äkta och genuint och arbetar för en hållbar utveckling. Det har gjort oss Gotlänningar till mycket omtyckta människor som anses öppna och gästvänliga".

Citat är hämtat ur broschyren "Vision och varumärkesplattform för Gotland - den magiska ön", det "interna dokument" som delas ut till gotländska tjänstemän. Varumärket betecknar "Hur vi vill bli betraktade" (citat ur Vision 2025).
Det kan kanske vara av intresse att jämföra med hur gotlänningarna beskrivits av omvärlden och av våra gotländska klassiker.
"Invånaren voro gladlynte, belevade och humane", yttrade Carl von Linne om Visbyborna redan 1741.
I nyare uppslagsböcker som Nationalencyklopedin hittar man inget avsnitt om gotlänningens karaktär men väl i Nordisk Familjebok 1909. Där står det bland annat: "Gotländingen är gästfri, lugn och godmodig samt kär i sin ö och sitt fosterland, men vill lefva godt och bo väl, är envis och misstänksam, samt en maklig arbetare ..."

*
Gotlands landsting utlyste 1868 en tävling om en lärobok om Gotland för barn 7-14 år. Priset gick till Carl Johan Bergman för boken "Gotlands geografi och historia i lättfattligt sammandrag", som utkom 1870. Alfred Theodor Snöbohm gav utanför tävlan ut boken "Gotlands land och folk".
Snöbohm prisar gotlänningen: "En hyggligare, vänligare och mera tillmötesgående allmoge, än Gotlands, torde du svårligen påträffa i Norden, om ej på de danska öarna..." .
Bergman sammanfattning blir däremot nyktert: "Samma hufvudsakliga dygder och fel, som anses tillhöra det svenska fastlandets folk, bemärkas ock hos öboarne i det gotländska landskapet."
Gotlänningen betecknas av båda som hövlig, lugn och fridsam - egenskaper som kan misstolkas. Gotlänningen missbedöms enligt Snöbohm på grund av sitt hövliga sätt som "försagd, rädd och obeslutsam" men "han saknar hvarken mod, kraft eller beslutsamhet när det gäller, men han skryter och prålar icke med sitt mod och sin kraft, utan gömmer dem, tills de behöfvas".
Fast lite sanning finns det ändå enligt Snöbohm i talet om lättja: "Gerna vill man dock medgifva, att i åtskilligt arbete, särdeles det som kräver uthållande styrka och ihärdighet, såsom dikesgräfning, jordhackning, vedsågning mm, den flitige smålänningen är styfvare arbetare än gotlänningen."
Under 1800-talet var arbetskraftsinvandringen från Småland stor och förmodligen var det många smålänningar som arbetade med utdikningen av de gotländska myrarna.
Ett liknande omdöme fäller Bergman: "Gotlänningen kan ådagalägga raskhet "när nödvändigheten, behovet eller lusten manar honom" - annars går arbetet "makligt och trögt".
Till de positiva egenskaperna hör också gotlänningens gästfrihet, men negativt är svagheten för lyx och grannlåt - både när det gäller de stora husen och kvinnornas klädsel.
De gamla gotlandsförfattarna diskuterar utförligare än vad som här kan återges, gotlänningarnas stora förtjänster, men även en del beklagliga brister. I många stycken kan man läsa det som ett försvar mot omgivningens fördomar om gotlänningarna (se Nordisk familjebok).

*
Beskrivningen av dagens gotländska profilbärare i broschyren om varumärkesplattformen, tycks ansluta rätt väl till våra gamla klassiker. Här finns förstås endast positiva värdeord, men man relaterar ändå till en obestämd omgivnings uppfattning om gotlänningarna.
"Gotlänningar är mycket omtyckta människor som anses öppna och gästvänliga".
Gotlänningen som beskrivs av Snöbohm och Bergman tillhör allmogen eller bor på landsbygden. "Profilbäraren Gotlänningen" tycks fortfarande inte vara Visbybo - "jordnära" är väl knappast det ord man skulle välja om stadsbor?!
På 1870 talet, bodde 7 000 av öns dryga 54 000 invånare i Visby eller cirka 12 procent. Idag är cirka 40 procent av gotlänningarna visbybor.
Det är något oklart om texten i broschyren beskriver hur gotlänningen är eller hur gotlänningen borde vara, för att passa varumärkesplattformen. Men önskar vi oss verkligen 65 000 - gotlandsfödda, fastlandsfödda, utlandsfödda - jordnära och familjära gotlänningar?

*
Låt oss slutligen återvända till de gotländska klassikerna för ett citat av Per Arvid Säve i "Allmogen och hussederna på Gotland".
"Och i alla fall måtte väl ej landet vara så dåligt som våra belackare säga enär så många främmande slå sig ner här med god smak och då snart halva Visbys befolkning består av inkomlingar."

Gotlandicabibliotekarie

En otidsenlig betraktelse

- om Gotland, den magiska ön, och gotlänningen som profilbärare